Administrativt sjabbel och olika uppfattningar om kriterierna för tilläggsbelopp. Det gör att friskolor inte får de pengar de behöver för att ge extra stöd till elever som behöver det.
– Det finns alldeles för många exempel på elever och vårdnadshavare som får kämpa och strida för rätten till rätt stöd i skolan, säger Lotta Edholm, skolminister i ett pressmeddelande.
Tilläggsbelopp är ett stöd som friskolor söker hos kommunen. Pengarna ska gå till elever som får F och behöver extra speciell stöd för att bli godkänd. Det kan exempelvis vara stödpedagoger och tillgång till sidor med undervisningsmaterial. Skolverkets rapport från 2021 visar att olika friskolor får olika belopp beroende på vilken kommun de kommer ifrån. Vissa kommuner ger till och med drygt tre gånger mer i tilläggsbelopp än andra. Det tror man är för att pengarna som skulle ha varit tilläggsbelopp i stället delas ut tillsammans med grundbeloppet, som kommunen vanligtvis delar ut till friskolorna, säger rapporten. Men problemet kvarstår - friskolorna och kommunerna delar inte samma bild av vilka elever som har rätt till stödet eller inte. Och det ska ändras.
Samtidigt finns det en utredning som kommer att föreslå förändringar av tilläggsbeloppet. Men det kan vi inte vänta på, menar skolministern.
– Jag tycker att det är viktigt att göra de här förändringarna nu, för att de här barnen finns ju här och nu, säger Lotta Edholm till Ekot.
Detta betyder inte att elever som har rätt till tilläggsbeloppet per automatik får mer stöd i skolan. Det är upp till skolorna själva.
– Förändringarna handlar om att man ska förtydliga när pengarna ska delas ut. Sen är det upp till skolorna vad för hjälp som ska ges, säger Tove Eriksson, skoljurist på Skolverket, till Läget.
Hur mycket och vad som kommer att ändras är oklart. Men det ska ändras till det bättre. ”Jag skulle säga att det handlar om förändringar som kan förbättra situationen för många elever” skriver skolministern Lotta Edholm till Läget.
