Linnéa Andersson har grå gummistövlar och regnjacka. På händerna har hon plasthandskar och på huvudet en pannlampa, två absoluta måsten. Med sig har hon en kompis som spanar i mörkret så att ingen kommer. Linnéa ropar och frågar vad kompisen vill ha, kanske ett gäng bananer eller en köttbit? Doften i containern är en kombination av olika matvaror, en del gamla och en del färska. Hon rotar runt i ett berg av sopor på jakt efter mat som matbutiken har slängt och tar med sig varorna hem. Det började med ett tips av en kompis.

– Det fanns en öppen container utanför ett köpcentrum och vi kikade där en dag. Sen blev det att vi gjorde det mer och försökte hitta andra ställen där man kunde göra det på också.

Tar hand om matsvinn

Dumpstring innebär att man letar efter varor i sopcontainrar, främst matbutikers. Men vissa dumpstrar även annat såsom möbler och elektronik. Linnéa har hållit på med dumpstring i flera år, men gör det inte regelbundet. Det är ett ganska stort projekt som sker sent på kväll och natt. Samtidigt, menar hon, sparar hon mycket pengar på att göra det och framför allt gör hon något åt den stora mängd mat som slängs.

– Det känns onödigt att maten ska slängas, ofta är det inget fel på den. När det är frukt som är förpackad i plastförpackningar och en är dålig, slänger de hela paketet.

Matsvinnet i Sverige och världen har ökat de senaste åren. Av all mat som produceras i världen slängs en tredjedel. Bara i Sverige uppstår 1,3 miljoner ton matavfall varje år, vilket är 133 kilo per person, enligt Livsmedelsverket. Det mesta av matsvinnet står hushållen för, följt av livsmedelsbutiker.

Ett äventyr

Clara Olsson är student och en före detta dumpstrare i Stockholm. Hon beskriver åren 2014–2016 som sina guldår inom dumpstring. Det var ett spännande äventyr och första gången var känslan euforisk. Hon blev besatt.

– En gång hittade jag oxfilé och jag minns att jag inte vågade berätta för de jag bodde med var jag hade fått allt ifrån. Jag hittade kött för typ en hel månad.

Livsstilen hon hade då skulle däremot inte fungera idag. Precis som Linnéa beskriver hon dumpstrandet som tidskrävande. Hon tycker också att dumpstrandet har förändrats. För några år sedan blev det trendigt att göra det och hon upplever att en del är egoistiska.

– De stora dumpstrarna med bil har förstört det, för då blir det mer stöld när det blir sådana enorma mängder. När jag började nöjde man sig med bananer.

Lagen och dumpstring

Clara ifrågasätter hur folk bär sig åt, bryter de sig in? När det kommer till lagen och dumpstring är det inte olagligt att på ett olåst område eller i en olåst container leta efter och ta med sig mat. Är det däremot låst kan man göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande eller olaga intrång. Då kan man få dagsböter baserat på sin inkomst. För att inte begå ett brott förutsätter det även att man inte gör någon åverkan, som att skada containern till exempel.

Klädd i mörka kläder och tjocktröja med huvan upp letar Sofia tillsammans med en kompis efter matvaror i ett sopkärl. Också hon har dumpstrat i flera år men gör det inte lika ofta numera. Innan de började leta åkte de runt i bilen i väntan på att personalen i matbutiken skulle sluta arbetet. Marginal är viktigt. När de står och letar bland soporna kommer plötsligt en kruka farandes mot dem.

– Någon granne tyckte att vi inte skulle vara där. Det var nära att vi fick krukan i huvudet, men det hindrade inte oss från att fortsätta leta.

Sofia har aldrig blivit konfronterad av någon när hon har dumpstrat. Ibland har hon stött på andra dumpstrare, men aldrig någon väktare eller butiksinnehavare.

– Vissa butikschefer är medvetna om det, men är också helt okej med det. Så länge man städar efter sig.

Både Linnéa, Sofia och Clara berättar om hur viktigt det är att man dumpstrar rent och inte skräpar ned efter sig. Enligt Stefan Person, förundersökningsledare i Stockholm City, kan man göra sig skyldig till brott om man skräpar ned vid dumpstring. Då rör det sig om sådant man teoretiskt skulle kunna plocka upp och därmed kan man få böter.

Det vanligaste att hitta är frukt och grönsaker. Även bröd är vanligt. Linnéa berättar om en gång då hon hittade 62 ägg där några ägg var krossade i varje paket. Förutom oxfilé har Sofia hittat annan lyxmat, som fryst hummer. Anledningen till att den låg i butikens sopcontainer: kort datum.

– Den skulle kanske ha gått ut två dagar efter, säger Sofia

”Bäst-före, ofta bra efter”

För att minska den stora mängd matsvinn som uppstår har Sverige, tillsammans med andra länder, antagit FN:s globala hållbarhetsmål. Målen presenteras i Agenda 2030 där ett mål är att det globala matsvinnet ska halveras längs hela livsmedelskedjan fram till år 2030. Ett sätt att åstadkomma det är genom att förändra konsumenters beteende och möjliggöra för svinnminimerande val när man handlar.

Clara tycker att det är bra att butiker säljer ut varor som närmar sig utgångsdatum. Kvar finns däremot fortfarande de människor som dumpstrar av ekonomiska skäl.

– Hade jag varit chef hade jag lagt ut lite mat. Det är människor som dumpstrar som verkligen behöver det.

Sofia heter egentligen något annat.