Det är världshälsoorganisationen (WHO) som i juni 2018 la till "Gaming Disorder" i den nya upplagan av diagnosmanualen. En samling av begrepp som även överlappar den svenska hälso-och sjukvården.
Oskar Foldevi är psykolog och specialiserad på spelande och digitala livsstilar, han menar att införandet av diagnosen dataspelsberoende är ett starkt ställningstagande till att bekräfta spelproblem.
- Det är också positivt att en diagnos sätter fart på forskningen så att vi lär oss mer om hur vanliga problemen med datorspel är, vad som ligger bakom att en del får bekymmer och hur man bäst hjälper de som mår dåligt.
Nästan hälften av alla 16-åringar sitter framför datorn i mer än tre timmar varje dag år 2015, enligt statens medieråd. De som söker hjälp för sitt spelberoende, är enligt Oskar Foldevi ofta tonåringarna själva.
- När ungdomar själva söker hjälp så brukar det vara för att de helt enkelt upplever att de inte kan kontrollera hur mycket de spelar och att det förstör skolarbete och sömn. Ibland också för att de inte tycker spelandet är lika roligt längre men att de har fastnat och fortsätter likadant ändå.
