-Vill du ha mjölk i kaffet? Vi har havremjölk och komjölk, säger Erika Willis. Vi är i Stjärnjourens fikarum. Från köksskåpet hörs slamrande kaffekoppar, kylskåpet öppnas och stängs. Genom fönstren längs väggen kan man se folk som går utanför, med tunga matkassar och barnvagnar. En kopp kaffe med havremjölk ställs på bordet framför mig. Erika är en av två heltidsanställda på Stjärnjourens kontor i norra Stockholm, som arbetar med att föra samtal med unga cis- och transpersoner.
- Vi arbetar mycket med att nå ut till ungdomar för att låta dem veta att det här är en jour man kan höra av sig till. I vår verksamhet försöker vi ofta stärka unga, och ha viktiga samtal. Vi försöker synliggöra olika normer kring exempelvis kön, berättar Erika.
Cis-person är en person som identifierar sig som det kön man tilldelades när man föddes. Transperson är någon som kan identifiera sig som man, kvinna, varken eller, mitt emellan, oberoende av det kön man tilldelades när man föddes. Det kan ofta hända att transpersoner väljer att göra operationer och ta hormoner för att ändra kroppen till det kön som man identifierar som sig själv. I processen ingår också mycket undersökningar och samtal för att försäkra sig helt om att personen verkligen vill leva som det könet för resten av sitt liv. Det finns också transpersoner som väljer att inte göra detta.
Även om vården för transpersoner är bättre i Sverige än i många andra länder, så innebär inte detta att vården är lika bra som den bör vara. Enligt en undersökning har fyra av tio transpersoner i Sverige undvikit att söka vård på grund av rädsla för dåligt bemötande, och många som har sökt vård berättar att de har mötts av okunskap eller diskriminering från vårdpersonal. Även långa köer för att få hjälp, följt av en flera år lång process för att få operation om man vill ha det. Köer som bara blir längre och längre hela tiden. För att överhuvudtaget få en diagnos så att man därefter ska kunna göra en göra operation för att ändra kroppen måste man besöka ett utredningsteam, som utreder könsdysfori. Könsdysfori innebär att man inte upplever att ens kropp överensstämmer med det kön man blivit tilldelad och därför vill ändra på det. Utredningsteamen finns bara i ett fåtal orter i Sverige, vilket leder till att de som inte bor nära dessa orter måste själva betala för resor dit. Att få hjälp som transperson kan därför bli dyrt, långdraget, och påfrestande känslomässigt
- För transpersoner är det så mycket energi och tid som går till omgivningens oförmåga att acceptera en som man är. Och de problemen som transpersoner upplever kan enkelt lösas med hjälp av exempelvis bättre kunskapsinsatser, att få fler att förstå transpersoners livsvillkor. Det ska inte behöva vara så jobbigt som det är nu, säger Erika.
Elijah ringer mig en tisdagseftermiddag, vi pratar oavbrutet i över en timma. Elijah kom ut som transperson under 2016, och identifierar sig som icke-binär. Icke-binär innebär att man identifierar sig som både man eller kvinna, eller ingetdera.
- Egentligen har jag alltid vetat att jag är transperson, men jag insåg det först 2016. Jag går igenom utredning hos ett utredningsteam just nu, men det är väldigt långa väntetider. Jag fick vänta i nästan ett och ett halvt år på mitt första möte, berättar Elijah.
Många transpersoner har också lågt förtroende för myndigheter på grund av negativa upplevelser och diskriminering, något Elijah kan bekräfta.
-De upplevelser jag haft i transvården har inte känts jättebra. Bland annat att vårdpersonal har ställt frågor som jag tyckt varit för påträngande. Vi upplever ofta att frågor som angår våra egna kroppar är ur våra händer, att det är någon person på kontor som bestämmer hur vi får göra med våra egna kroppar. Många transpersoners upplevelser av myndigheter är att det är rätt osannolikt att bli bemött väl, säger Elijah.
På frågan om Elijah har några förebilder som även är transpersoner, så börjar han direkt lista upp personer.
-Laura Jane Grace är världens coolaste tjej, hon är sångare i bandet Against me! Hon kom ut som trans 2016, i en artikel i en stor tidning. Även Laverne Cox, skådespelerska som är trans och som har jobbat mycket med att utbilda. Och så Nino Mick, som är icke-binär. Hen är poet och har vunnit svenskt mästerskap i Poetry Slam.
Även enligt Elijah är det kunskap som är en viktig del av att förbättra inte bara vården, utan även bemötandet av transpersoner i hela samhället.
-Det finns kunskap om transpersoner, mer transpersoner syns i medierna. Och det hjälper, men det räcker inte. Mer kunskap behövs.
