I undersökningen, som genomfördes på 61 barn i åldrarna åtta till fjorton år, visade det sig att nio av tio barn skulle välja bort produkter med kort datum. Samtidigt svarade alla att de ville hjälpa till att minska matsvinnet.

- Jag tycker det känns lite äckligt med mat som snart blir gammal, säger Amanda Andersson, 12 år.

En del i det här arbetet är att visa för folk att "gammal" mat faktiskt inte är äcklig.

- Det är väl det klassiska, lukta på maten så märker du om den är gammal. Mat som inte har gått ut är väldigt sällan dålig, säger Yvonne Augustsson på Naturvårdsverket.

Varje år slänger svenskarna 1,3 miljoner ton mat. Drygt hälften kommer från svenska hushåll. Det innebär att varje person i Sverige slänger ungefär 70 kilo mat per år och svinnet står för nästan en fjärdedel av Sveriges klimatpåverkan. Men det handlar inte bara om att inte slänga mat hemma, många är bra på att inte lägga upp mer än de orkar. Mycket av matsvinnet är produkter som mataffärer måste slänga för att de inte sålts. Frukter som är lite fula, köttbitar med kort datum och kantstötta mjölkpaket. Enligt Marianne Ahlqvist, näringspolitisk expert på Svensk Handel, är mataffären en bra plats för oss konsumenter att göra skillnad.

- Det är få som tänker på vilken skillnad det gör att till exempel välja ett av de fulare äpplena. En ihoptryckt yoghurt är det inget fel på men om alla väljer bort den kommer den slängas, säger hon.

En av de eleverna som gärna väljer fula äpplen är Kàri Buasson, 9 år.

- Det spelar väl ingen roll? Jag skulle inte köpa trasiga äpplen men såna plockar ju personalen bort, säger han.

- Jag tror inte att så många vet hur mycket ett par jeans sliter på naturen. Vi går på klädbytardagar och köper mycket begagnat. Det skulle nog fler göra om de visste hur bra det är, säger han.

Andra enkla tips är att panta och återvinna, försöka åka bil så lite som möjligt och att äta vegetariskt. Mycket känns självklart men det är fortfarande ganska många som åker bil varje dag och många som inte pantar sina burkar och pet-flaskor. Enligt statistik från Pantamera pantades 85 procent av alla burkar som sålts under 2016. Det låter mycket men det betyder ändå att lite mer än 312 000 burkar och flaskor slängts i naturen eller i vanliga sopor. Om de burkarna och flaskorna hade återvunnits hade det sparat lika mycket energi som att brygga mer än två miljoner koppar kaffe.

- Det är kul att återvinna också, säger Kàri. Vi sparar alla glasburkar från sylt och sånt, sen använder vi dem som dricksglas. Det kanske inte sparar så mycket på miljön egentligen men vi får alltid beröm för att vi har så häftiga glas.

För några år sedan avslöjade SVT:s Uppdrag Granskning att ett antal Ica-butiker märkte om och fortsatte sälja köttfärs som hade gått ut. Det var självklart inte ok, det är olagligt och oärligt. Men det var ju faktiskt inget fel på färsen. Ica bröt mot lagar och regler men de utsatte ingen för egentlig fara. Granskningen ledde till ändrade rutiner för Ica-butiker och till att allmänheten uppmärksammades på den onödigt korta datummärkningen på köttprodukter. Det ledde även till en pinsam intervju med programledaren Janne Josefsson av Style by Mats-Mats på Stockholm Fashion Week.