Depression i tonåren påverkar ekonomin i vuxenlivet

Forskning gjord i Region Örebro län visar hur viktigt det är att hjälpa ungdomar som mår dåligt. Läget har pratat med folkhälsovetare Anna Philipson som har studerat vad depression i tonåren kan få för ekonomiska konsekvenser i vuxenlivet.

Anna Philipson har arbetat med folkhälsofrågor för barn och ungdomar i många år, och forskat vidare i hälsoekonomi. Resultaten av forskningen visar att långvarig depression i tonåren är förknippat med 15-24 procent lägre förvärvsinkomst som vuxen. Förvärvsinkomst är till exempel lön, pension och föräldrapenning.

Forskningen har utgått från tre olika studier som Anna Philipson har tittat på ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. En av studierna är en depressionsstudie som startade 1990 i Uppsala där samtliga elever som gick första året i gymnasiet fick svara på frågor om sin psykiska hälsa. Man följde sedan upp personerna i 40-årsåldern för att titta på förvärvsinkomsten.

– Förvärvsinkomst är ett mått som ofta används för att mäta produktivitet. Det viktigaste är att barn och ungdomar får stöd för att kunna fortsätta sin skolgång. Har man inte gått klart grundskola eller gymnasium för att man mår dåligt är risken att man halkar efter större, säger Anna Philipson.

Positiva effekter av dans och yoga

Anna Philipsons forskning innehöll två studier till. Ett dansprojekt för tjejer i tonåren som hade besvär med ångest, nedstämdhet och oro och ett projekt för tjejer i åldrarna 9-13 år med återkommande magsmärta, som fick delta i dans och yoga.

– Psykisk och fysisk smärta hänger ihop. Ibland sätter sig smärtan i huvudet och ibland i magen. Båda kan vara tecken på nedstämdhet eller oro, förklarar Anna Philipson.

Båda projekten visade att dans och yoga gav positiva effekter. Projekten hjälpte tjejerna med deras psykiska och fysiska besvär, som i dans- och yogaprojektet där de yngre tjejernas magsmärtor minskade under den åtta månader långa perioden som projektet höll på.

Tanken med studierna är att resultaten ska kunna användas av beslutsfattare för att satsa mer på barn och ungas psykiska hälsa.

Arkivbild.
Arkivbild.
Ämnen i artikeln
Mer från: Nyheter
Mer från Läget