Papperskassar prasslar intill rummet där kläderna ska lämnas in. Dörrarna är inte öppnade än, vilket har skapat en kö utanför. På ena väggen bredvid kön är affischer uppsatta. De informerar om antalet liter vatten som används vid produktionen av ett par jeans och en t-shirt. Några kvinnor i kön pratar om vilka, och hur många plagg de ska lämna in till insamlingen. Efter en stund öppnas dörrarna och kläderna kan ersättas med gröna papperslappar. De lapparna kan senare bytas till andra plagg. En av personerna som lämnat in kläder är Linnea Hoflund, 24 år gammal.
Därför väljer unga att återbruka kläder
Andrahandsmarknaden blir allt mer populär och fler väljer att inte handla nyproducerat. I helgen arrangerades en klädbytardag i ett bibliotek i Uppsala, och många unga var där för att byta kläder med andra. Klimatet är en anledning till att folk väljer återbruk, men det finns fler anledningar än så.
– Det är lite ”win-win”, säger en klädbytare till Läget.

Bra för ekonomin
Linnea Hoflund har lämnat in flera klädesplagg till insamlingen. Hon tycker att det är bra att hon kan byta kläder med andra på grund av flera anledningar. En anledning är att det är bra för klimatet, men hon lyfter även att det är bra för ekonomin.
– Det är lite ”win win”, man skänker och man får tillbaka, säger hon.
Att lämna in kläder som man inte själv använder och sedan byta till plagg som kommer att användas blir bra för ekonomin, menar Linnea Hoflund.
– Någon annan som kanske behöver byxorna som jag inte använder kan få dem och jag har möjlighet att hitta något annat också, berättar hon.

”Blir mycket mer unikt”
Martina Hering är 14 år gammal och ska lämna in några plagg till insamlingen som inte längre används. Hon tycker att det är bra att hon kan skaffa nya kläder på ett miljövänligt sätt.
– Jag är väldigt engagerad i miljöfrågor, säger hon.
Martina Hering berättar även att hon sällan handlar nyproducerade kläder, då det inte är bra för klimatet. Hon lyfter också en annan fördel med att handla begagnade kläder - att det finns ett större utbud av unika plagg än vad den snabba modeindustrin erbjuder.
– Det är mycket roligare att köpa begagnat för då ser man inte personer som har samma plagg på sig på stan. Det blir mycket mer unikt, säger hon.

Efter en timmas insamling är rummet där kläderna ska bytas fullt. Då stänger personalen dörrarna för att hinna sortera och hänga upp plaggen. Alla är i varierande storlekar och färger. Några av klädbytarna väntar utanför rummet, redo för att ta hem nygamla kläder. Andra går från lokalen för att sedan komma tillbaka.

När kläderna sorterats i en halvtimma öppnas dörrarna igen. De som tidigare lämnat in kläder ska nu kunna ta hem något nytt och begagnat. Kön är lång och slingrar sig genom lokalen. Det tar tid innan alla får komma in i rummet. En kvinna från personalen står vid dörren och släpper in ett antal personer baserat på hur många som går ut. En ung kvinna som ska lämna rummet förklarar för personalen att aktiviteten har hjälpt hennes klimatångest. Den unga kvinnan är Greta Dagberg Niva.

Minska överkonsumtionen
Greta Dagberg Niva är 19 år gammal och är glad över möjligheten att byta kläder med andra. Efter att hon lämnat in två par jeans och några kompisars plagg kunde hon byta dem till fyra toppar, vilket hon är nöjd med. Greta Dagberg Niva tycker att det är bra att skaffa begagnande klädesplagg eftersom hon på sitt sätt kan bidra till att minska överkonsumtionen i världen.
Greta Dagberg Niva beskriver att hon har klimatångest över hur världen ser ut idag. Främst på grund av överkonsumtion inom klädindustrin. Att ta vara på sakerna som redan är gjorda kan motverka den trenden som pågått i många år.
– Det hjälper att vi inte producerar nytt, det kommer ju fortfarande att produceras nya saker, men det finns ju redan så mycket som är producerat och har gjort mycket skada för klimatet, berättar hon.
Dessutom påpekar Greta Dagberg Niva att många antagligen har mycket kläder hemma som inte används. Då är det en perfekt anledning till att låta någon annan ta de plaggen. Det kan i sin tur leda till att minska inhandlingen av nyproducerade saker.




















