Efter ett nytt lagförslag pågår stora protester i Tbilisi. Läget har pratat med tre studenter som är rädda att Georgien tar sig allt längre från Europa.
– Vi måste stå upp mot lagen så att våra framtida generationer får växa upp i ett självständigt Georgien, säger Ani, 20.
– Jag är lite rädd inför framtiden. Om den ryska lagen går igenom kommer den att skada vår demokrati, och vår ekonomi. Den kommer att skada vårt land på alla tänkbara sätt, säger Elena, 17.
Foto: AP Photo/Zurab Tsertsvadze
Studenter på gatorna
Ani, 20, går sitt fjärde år på universitetet. Förra året gjorde hon ett Erasmus-utbyte i Spanien. Enligt den nya lagen har hon därför haft kontakt med en organisation ”under utländskt inflytande”.
Hon går på ett av de 38 universitet som nyligen gått ut med att de kan ge påföljder till studenter och lärare som är ute och demonstrerar.
Ett trettiotal elever gick då ihop för att organisera protester. De har demonstrerat vid universitet, och tillsammans med studenter från andra universitet har de tågat upp mot parlamentet.
Hittills har 20 föreläsare sagt upp sig i protest mot skolans hållning.
Demonstrationstågen på gatorna utgörs till stor del av unga. De har vuxit upp med föräldrar som kämpat för Georgiens självständighet och med ett grannland i norr som ständigt gör sig påmint. Tanken på att Georgien skulle närma sig Ryssland skrämmer många.
– Vi vet hur det var för våra föräldrar och farföräldar. Vi var med under kriget 2008. Vi vet vad Ryssland innebär och vi vill inte ha det här, säger Ani.
Fakta
Kriget i Georgien 2008
2008 utbröt krig mellan Georgien och två utbrytarregioner som fick stöd av Ryssland.
Kriget varade endast en vecka, men regionerna som tillsammans utgör ungefär 20 procent av Georgiens landyta är fortfarande under rysk kontroll.
Visa Dölj
”Ryska lagen”
Under våren lade landets regerande parti, Georgisk dröm, fram ett lagförslag som innebär att organisationer som får mer än 20 procent av sin inkomst från utlandet ska betraktas som ”under utländskt inflytande”. Dessa organisationer och deras ekonomi kommer då att granskas hårdare av staten.
Ett snarlikt lagförslag lades fram av regeringen redan förra året, men drogs då tillbaka efter massiva protester.
Den här gången röstades det igenom, trots protesterna.
De som stöttar lagen menar att den behövs för att stoppa korruption i landet. De menar att Georgien ska vara transparent och att lagen kommer att påverka alla lika mycket, oavsett vilket land en organisation har kontakt med.
Kritiker menar att lagen riskerar att hindra landet från samarbeten med väst, och att den tvingar oberoende media och organisationer att dela med sig av känslig information.
Lagen har fått smeknamnet ”ryska lagen”. Den liknar på många sätt en rysk lag som infördes 2012 och som gjort att Ryssland gått allt längre från omvärlden. Många är rädda att den georgiska lagen är ett steg mot ett mer auktoritärt styre.
Demonstrationer utanför det georgiska parlamentet i början av maj.
Foto: AP Photo/Zurab Tsertsvadze
Georgien och Europa
En annan student som protesterar är Mikheil, 19.
– Vi georgier känner att vi hör ihop med andra européer. Det är som att vilja återförenas med förlorade familjemedlemmar.
EU-flaggor syns överallt under protesterna och är klottrade på husväggar runtom i staden.
Sedan självständigheten 1991 har Georgien blickat mot Europa. 2022 ansökte de om medlemskap i EU, och beviljades som kanditat. I en mätning från förra året stöttade 79 procent av den georgiska befolkningen ett inträde i unionen.
EU sa i mitten av maj att den nya lagen kommer att påverka Georgiens chanser till ett framtida EU-medlemskap negativt.
Mikheil protesterade även mot förra årets lagförslag. Han ser lagen som ett hot mot landets demokrati och vägen in i EU.
– Det här handlar inte bara om ekonomi eller geopolitik. Det handlar om att en gång för alla få ett erkännande av vår europeiska identitet.
”Min mamma frågade varför jag inte var där”
Elena, 17, bor i Rustavi, två timmar från Tbilisi. En kväll i mitten av april såg hon på nyheterna med sin mamma.
– Vi kollade på protesterna på teve när min mamma frågade varför jag inte var där. Jag blev tyst, jag hade inget svar.
Dagen därpå bestämde sig Elena för att ta sig ut och demonstrera för första gången. Ute på gatorna mötte hon upp sin mamma.
– Hon såg stolt ut, säger Elena.
Elenas båda föräldrar demonstrerade under Georgiens befrielse från Sovjetunionen. Den 9 april 1989 hade de precis lämnat dagens demonstration när den sovjetiska armén dödade 21 personer och skadade flera hundra i vad som kommits ihåg som Tbilisi-massakern.
Videor på poliser som misshandlar protestanter under de pågående demonstrationerna sprids på sociala medier.
– Jag har varit rädd, men jag har lärt mig att hantera det. Om alla blir rädda kommer ingen att gå ut till demonstrationerna, och EU kommer inte att se att vi verkligen är emot den ryska lagen, säger Elena.
Framtiden oviss
Presidenten har lagt in sitt veto mot lagen, men det väntas överröstas av parlamentet.
Ani och studenterna på hennes universitet fortsätter att organisera dagliga protester.
– Vi måste stå enade nu, för den här lagen har makt över våra liv. Vi är det här landets framtid, och vi måste protestera så att våra kommande generationer också får leva i ett självständigt Georgien, och inte Gruzija.
