Därför firas första maj

Innan det blev arbetarrörelsens dag

Fram till år 1890 var första maj en dag för fest och firande, då dagen betraktades som årets första sommardag.

Första maj var dagen då djuren släpptes på bete och byarna såg över sina gårdar och räkenskaper. Dagen avslutades med att ungdomarna på landsbygden drog ihop stora fester.

Under medeltiden, då Sverige var katolskt, var första maj en helgdag till ära av apostlarna Jakob och Filippos. Under 1400-talet tillägnades dagen i stället Sankta Valborg, och det blev också den sista dagen före fastan på korsmässodagen, den tredje maj.

Även då hade första maj feststatus eftersom dagen var till för förberedelser inför fastan. Förberedelsen gick ut på att göra upptåg och äta i mängder.

1772 slutade dagen vara en helgdag, men den fortsatte firas med fest, lek och tävlingar.

Så blev det en röd dag

1886 blev det en demonstrationsdag i USA, efter att en grupp arbetare hållit i ett möte på Haymarket Square i Chicago. Två dagar tidigare hade polisen skjutit två arbetare som demonstrerat, och den här gången hade flera arbetare samlats för att visa sitt missnöje.

Syftet med demonstrationerna var från början att kämpa för kortare arbetsdagar. Kravet var att införa åtta timmars arbetsdag.

I slutet av mötet kastade demonstranterna en bomb mot polisen som då började skjuta mot gruppen. Både poliser och arbetare dog under dagen. Flera av arbetarrörelsens ledare greps och dömdes senare till avrättning eller fängelse.

Det är till minne av den här händelsen som första maj började betraktas som arbetarrörelsens dag.

I Sverige har första maj varit en demonstrationsdag sedan 1890. Även då var syftet med demonstrationerna att införa åtta timmars arbetsdag.

Först år 1938 beslutades det att första maj skulle vara en nationell helgdag.

Första maj i dag

I dag är första maj en röd dag i Sverige, Norge och Finland, men inte Danmark. I USA firas arbetarrörelsens dag den första september istället, då man inte ville förknippa dagen med oroligheterna som ägde rum under Haymarketmassakern.

I flera länder anordnas demonstrationer av fackliga organisationer, men i Sverige brukar även politiska partier gå med i demonstrationstågen.

Källor: Nordiska museet, LO och SO-rummet.