- Men här i Rinkeby, medan det är jättemycket problem i världen, titta hur det ser ut.

Dalshad Ahmed som jobbar på Rinkeby Livs pekar ut mot torget. Där sitter folk på uteserveringen till ett café och dricker kaffe. Där frågar en kvinna vad äpplena i fruktståndet kostar per kilo. Där blåser kyliga aprilvindar, men stämningen är varm. Livet pågår, nästan som vanligt.

Informationsbrist och typ av yrke

Tidigt under coronapandemin kom varningar om en överrepresentation bland allvarligt sjuka och döda från Järvaområdet i Stockholm, där bland annat Rinkeby och Tensta ligger. Varför det blev så vet man inte än, men det finns flera hypotetiska förklaringar.

Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap, berättar att det stora problemet antagligen var informationsbrist - ett allvarligt problem, eftersom hela Sveriges coronastrategi bygger på just information och att människor kan tillgodogöra sig den. Vi skiljer oss från andra länder där det istället har införs lagar och förbud.

- Det kanske är lättare att förstå även för de som inte kan språket så bra, men i Sverige måste man förstå informationen och hur man ska förhålla sig om man ska undvika att bli smittad. Då blir språk väldigt viktigt, säger han.

I Järva bor många invandrare, och för dem kan det vara svårt att se nyanser i språket. Sedan man har börjat ge ut information på andra språk har det blivit bättre.

Det är också många i området som har serviceyrken eller är egenföretagare och som därför inte kan jobba hemifrån utan måste vara på plats. Då blir de mer exponerade och risken är större att de smittas.

Olika mycket förtroende för myndigheter

Den svenska strategin bygger på att folk har stort förtroende för myndigheter. Det lyfts fram som en orsak till att Sverige kommer att klara krisen med ett öppet samhälle. Men, berättar Mikael Rostila, vissa invandrargrupper har inte alls samma stora förtroende för myndigheter. Det kan bero på korruption i hemlandet, men också på dåliga erfarenheter med svenska myndigheter, exempelvis när de kom hit.

Dalshad Ahmed håller med: han tror inte att folk i området lyssnar på rekommendationerna.

- Det kanske har med kultur att göra, jag vet inte, säger han.

Och på Rinkeby Livs märks ingen större skillnad, folk handlar som vanligt. Men Dalshad Ahmed har alltid handskar på sig på jobbet och när vi pratar är han noga med att hålla avstånd. Medan hans kollega klistrar neongröna prislappar på godislådor visar han märkningarna på golvet som de har satt upp för att folk inte ska stå för nära varandra när det blir kö. För två veckor sedan gick deras tredje kollega bort i covid19, 53 år gammal.

Ojämlik hälsa

Att så många har blivit väldigt sjuka i Järvaområdet kan bero på att många här har underliggande sjukdomar. För oavsett corona så är hälsan ofta sämre hos de som bor i ekonomiskt utsatta områden i hela Sverige. Ofta är det kopplat till utbildning. SCB gjorde nyligen en undersökning som visar att män med högre utbildning lever 5-6 år längre än män med lägre utbildning.

Bo Burström, professor i socialmedicin, förklarar att med utbildning kommer ofta bättre levnadsvanor, och därmed bättre hälsa. Eftersom det är så tydligt kopplat till utbildning blir skolan viktig. Han menar att vi har en för- och grundskola som verkligen kan jämna ut skillnader mellan barn från olika familjer, men det fria skolvalet har ökat skillnaderna. Överlag ökar idag skillnaden i hälsa mellan de som har det bäst och de som har det sämst, framförallt på grund av att de i toppen drar ifrån.

- Hälsa är absolut en klassfråga, säger Bo Burström.

Förändring börjar med livsvillkor

Ändå är han inte säker på att en annan strategi för att hantera spridningen av corona hade varit mycket bättre. Trångboddheten i utsatta områden gör det svårt att isolera sig, så en lock down hade varit tufft. Generellt i kriser som denna så är det vissa grupper i samhället som drabbas extra hårt, just för att de är sårbara. Bo Burström tror att det hade kunnat bli såhär oberoende av vilken strategi Sverige valde. I USA är svarta överrepresenterade bland de som dör eller blir allvarligt sjuka i covid19, och de har ett helt stängt samhälle.

På Rinkeby torg köper kvinnan en påse med äpplen. Himlen är grå. Bo Burström tror att coronapandemin har blottlagt många ojämlikheter i livsvillkor och hälsa som fanns där redan innan.

- Sättet vi valt att organisera vårt samhälle på skapar stora skillnader mellan grupper. Ska man åstadkomma bättre hälsa så måste man börja med bättre livsvillkor.