Har du någon gång funderat över om du får använda en viss bild från Google? Eller om du kan kopiera en text från WikiPedia? Det är du inte ensam om. Statens medieråd menar att många unga någon gång har laddat ner eller spridit upphovsrättsskyddat material, mer eller mindre omedvetet.
Därför finns upphovsrätt
Det finns människor som lever på konstnärligt skapande. Musiker, konstnärer och författare är sådana exempel. Upphovsrätten ger dem möjlighet att ensamma bestämma hur och när deras verk ska få användas. Poängen med det är att upphovspersonerna bakom verken ska kunna tjäna pengar på det dem har skapat och ingen annan.
Så fungerar det
För att avgöra om något är skyddat av upphovsrättslagen tittar man på vilken ”verkshöjd” som skapelsen uppnår. Med det menas hur originell och speciell texten, tavlan eller bilden är. Är det tillräckligt unikt för att skilja sig från tidigare verk, får skaparen automatiskt upphovsrätt för kreationen. Om du har tagit en bild eller skrivit en text ska andra be dig om tillåtelse för när, var och hur de får använda det du har skapat. Det gäller både fysiskt och digitalt. Därmed även på sociala medier.
Då gäller upphovsrätten
Om symbolen © finns på en bild eller i en text så innebär det att någon anser sig ha rätt till verket. Symbolen står för copyright, som på svenska betyder upphovsrätt och gäller i 70 år efter upphovspersonens död. Direkt efter personens död är det arvingarna till den avlidne som får bestämma hur skapelsen får användas. Det är bara människor som kan få upphovsrätt, så om ett datorprogram har skapat ett verk så gäller det inte.
Ekonomisk och ideell upphovsrätt
Den ekonomiska delen av upphovsrätt handlar om rätten att framställa exemplar av ett verk och göra det tillgängligt för allmänheten. Ett bokförlag har exempelvis tillåtelse från författaren att trycka flera upplagor av en bok och sälja dem.
Den ideella rätten tillhör alltid upphovspersonen och innebär att denne har rätt att bli namngiven när verket blir tillgängligt för allmänheten, om det exempelvis publiceras på internet. Det innebär också att inga ändringar får göras på verket som kan anses vara kränkande. Det får inte heller figurera i sammanhang som kan kränka upphovspersonen, som exempelvis på rasistiska hemsidor.
För att få sprida en bild som är upphovsrättsskyddad bör man fråga om tillstånd av upphovspersonen själv. Det här kan verka knepigt, men om man inte får medgivande är det bäst att låta bli. Om man vill använda bilder eller texter från internet i en redovisning i skolan så får man göra det enligt Skolkopieringsavtalet. Det gäller även för bilder digitalt i skolans slutna nätverk med elever, vårdnadshavare och lärare. Detta förutsatt att man uppger vem verket eller texten kommer från och inte publicerar eller sprider detta vidare utanför skolans dörrar. Ljud och rörlig bild omfattas däremot inte av Skolkopieringsavtalet.
Det här får du använda utan tillstånd
- Verk som du själv är upphovsperson till.
- Verk av en person som varit död i 70 år. Om det är flera upphovspersoner räknas 70 år från den som dog sist.
- Fotografiska bilder som det är 50 år sedan bilden togs.
- Fotografier tagna innan den 1 januari 1969
Straff
Den som har gjort sig skyldig till upphovsrättsbrott av normalgraden riskerar böter eller fängelse upp till två år. Vid grovt brott kan man dömas till fängelse i längst sex månader och högst sex år.
Upphovsrätt i skolan
Upphovsrättslagen har fått mer plats i läroplanen i skolan. Den nuvarande läroplanen Lgr22 innefattar att skolan ska lyfta hur viktigt det är att digitala och andra medier används ansvarsfullt etiskt, socialt och rättsligt. Även Statens medieråd har nyligen tagit fram tio kortfilmer av ”Lilla upphovsrättsfrågan” i samverkan med Patent- och registreringsverket. Filmerna ska fungera som en fingervisning för barn och unga på internet.
