Under tonåren levde Maja med grav depression, hon hade varken kraft till att ta sig upp ur sängen eller borsta tänderna. Efter flera år utan förbättring fick Maja börja med en ny sorts behandling och allting började ljusna. Enligt Maja skulle aktiv dödshjälp för deprimerade signalera ett tydligt budskap.
– De ger upp, säger Maja.
Ett flertal länder erbjuder någon form av aktiv dödshjälp för de som lider av mental ohälsa, bland annat Belgien och Nederländerna men inom en snar framtid kommer också Kanada att erbjuda det. Egentligen skulle lagen om eutanasi för de som lider enbart av mental ohälsa trätt i kraft i mars 2024 men den kanadensiska regeringen har valt att skjuta fram beslutet till 2027.
Kanadensiska myndigheter menar att det bör vara en sista åtgärd när ingenting annat hjälper. Anledningen till att de valt att skjuta fram beslutet ska vara för att hinna förbereda sjukvården ordentligt.
Maja upplever att den vård hon blev erbjuden inte räckte till. Efter ett besök där Maja berättat för sin terapeut att hon mår lite bättre blir hon hemskickad och ombedd att inte komma tillbaka. Tre dagar senare blir hon inlagd efter ett självmordsförsök.
– Jag blev proppad full av mediciner, jag fick inga verktyg för att hantera min ångest, säger Maja.
Hon anser att sjukvården måste vara mer flexibel i sin behandling av mental ohälsa.
– När man märker att en viss terapi inte fungerar då måste man ju kolla på andra möjligheter och det gjorde inte dem, säger Maja.
Efter fyra år av verkningslös behandling får Maja nog, hon börjar ställa krav på förändring.
– Jag orkade inte mer, jag sa rakt ut att “nu får ni fan skärpa till er och hjälpa mig”, säger Maja.
Detta ger resultat och efter ett tag får hon diagnosen borderline personality disorder, hon får också börja en annan sorts terapi och börjar må bättre. I dag arbetar hon, umgås med vänner och ägnar sig åt dans på fritiden. Hon säger att om aktiv dödshjälp funnits i Sverige under den tiden hon mådde som sämst hade hon definitivt varit en av de som ansökt om det.
– Det hade varit ett fruktansvärt misstag, säger Maja.
Maja menar också att det vore omöjligt att avgöra om en deprimerad människa är beslutskapabel eller inte. Detta är någonting som debatteras ofta inom både medicinska och filosofiska kretsar. Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, menar att det beror på vilket tillstånd den deprimerade befinner sig i. Patienten i fråga måste vara medicinerad och befinna sig i ett stabilt tillstånd.
– Du kan ju inte ta en knall-psykotisk person och fråga den om den vill leva eller inte, säger Torbjörn Tännsjö.
Torbjörn Tännsjö menar att man under en mer lindrig period i sin depression kan vara i ett tillräckligt stabilt tillstånd för att kunna beviljas eutanasi. En deprimerad människa som befinner sig i en av depressionens lättare perioder kan förutse en svårare period och välja aktiv dödshjälp framför att genomgå den. Ytterligare en sak han lyfter är att all smärta är psykisk, det enda som skiljer sig mellan mental ohälsa eller en fysisk sjukdom är orsakerna till lidandet.
– Allt lidande är av psykisk natur, det handlar bara om orsakerna, säger Torbjörn Tännsjö.
Maja säger dessutom att aktiv dödshjälp för de som lider av mental skulle innebära ett tydligt budskap.
– Kan inte jag leva ett tillräckligt stabilt liv för att överleva i världen? Det är ju så sjukt, säger Maja.
Hon vill också skicka ett budskap till de som kan befinna sig i ett bottenlöst hål just nu, nämligen att man bör göra väsen av sig.
– Dina känslor betyder någonting, stå på dig och ställ krav. Det var det bästa beslutet jag gjort i mitt liv, ibland hjälper det faktiskt att skrika lite och vara besvärlig, säger Maja.
