Antalet barn med en neuropsykiatrisk diagnos ökade med över 300 procent i Sverige mellan åren 2006-2016. Idag räknar Socialstyrelsen med att minst 60 000 unga svenskar har ADHD, men att leva med diagnosen innebär begränsningar.
Enligt en granskning som gjorts av P4 Värmland kan diagnoser som barn-och ungdomspsykiatrin ställt stänga framtida yrkesdörrar. Ett exempel är lumpen, där personer med neuropsykiatriska tillstånd sållas bort.
Till följd av detta är det vanligt att föräldrar och ungdomar vill få neuropsykiatriska diagnoser återkallade, rapporterar neuropsykiatrikern Maria Unenge Hallerbäck till P4 Värmland.
- Det händer ganska ofta. Det kan vara att barnet har utvecklats och att man inte ser de svårigheter man sett tidigare.
Ytterligare en svårighet som dagens unga med koncentrationssvårigheter möter tror Maria Davidsson, legitimerad psykolog och doktorand på GNC, beror på ökade krav på eget ansvar.
- Skolan ställer mer och mer krav på att man ska styra upp sitt eget lärande i projekt eller grupparbeten, vilket ställer höga krav på att alla ska hålla fokus. Har man svårt att koncentrera sig blir detta då extra svårt.
Att känna sig stressad, nedstämd eller orolig kan göra det svårt att koncentrera sig. Men det kan lika gärna fungera åt andra hållet, att koncentrationssvårigheter ger ångest, stress och depression.
- Om tankarna upptas av något annat, till exempel stark ångest eller nedstämdhet, är det svårare att koncentrera sig på det som man behöver klara av i vardagen, vilket i sin tur kan påverka skolresultaten, säger Maria Davidsson.
