Omni.se, svt.se, sverigesradio.se, dn.se, Dagens Nyheters papperstidning, aftonbladet.se och nsd.se är alla medier med samma brist: barn och ungas röster saknas.
I Lägets granskning undersökte vi hur ofta barn och unga förekom i artiklar under en dag. Vi räknade hur många barn och unga som fick komma till tals och hur ofta barn och unga omnämndes i artiklarna. Det visade sig att personer under 18 år mycket sällan fanns med i nyhetsflödet. I vissa fall fanns de inte med alls.
När det gällde antal unga som fick komma till tals hamnade Omni och Dagens nyheters papperstidning längst ner. Båda dessa saknade helt barn och ungas röster. Efter dessa två kom aftonbladet.se och svt.se där endast 1 procent av artiklarna bestod av barn och unga som fick komma till tals. Nsd.se hade flest artiklar där unga fick komma till tals, men även där var siffran mycket låg.
När det gällde hur ofta personer under 18 omnämdes i artiklar låg svt.se längst ner på 9 procent. Dn.se låg på 20 procent, vilket var högst av alla de granskade medierna. I pappersupplagan av Dagens Nyheter låg siffran däremot mycket lägre, på endast 11 procent.
Barn och unga blir främst offer
I vår granskning tittade vi också på i vilka sammanhang barn och unga omnämndes. Negativa nyheter dominerade. Mord, våldtäkt, olyckor, bränder och skola handlade artiklarna oftast om. Vård, krig, otrohet, sjukdom, ofrivilligt äktenskap och kidnappning var andra teman som förekom. Barn och unga var ofta porträtterade som offer. Bara i några få artiklar hade barnen mer positiva roller.
Vad säger de ansvariga?
Michael Kucera är nyhetschef för online-avdelningen på svt.se och menar att nyhetsförmedlingen är av sådan karaktär att man lyfter fram det avvikande, och att det därför möjligtvis blir mer negativ rapportering.
– Vi vill lägga mer kraft på konstruktiv journalistik som pekar på möjligheter snarare än brister.
Han tycker att det är viktigt att barn och unga får komma till tals och att de är en del av utbudet.
– Samtidigt tycker jag att det är farligt att dra några långtgående slutsatser från ett stickprov på en dag.
Varför tror du att det ser ut som det gör?
– Jag tror inte att det ser ut så här. Min bild är att barn och unga är en viktig del av SVT:s utbud. Skulle man titta på en längre period så skulle man se att barn och unga ofta kommer till tals. Vi har ju en stor barnredaktion som är en del av vårt utbud, Inte minst program som Lilla Aktuellt som både är om och för barn. Barn når inte sina nyheter genom startsidan, utan snarare på SVT Play.
Ser du någon anledning att få med fler barn och unga i de mer traditionella nyheterna, som finns på startsidan?
– Jag håller med om att det är viktigt. Om inte barn så borde vi få med unga vuxna. Det är någonting vi jobbar aktivt med.
Digital nyhetschef för nsd.se (Norrländska Socialdemokraten), Åsa Junkka, tycker att det är viktigt att de representerar alla som läser deras tidning och som bor i deras upptagningsområde.
– Fem procent låter väldigt lite. Vår ambition är att människor ska få komma till tals i sin lokala tidning. Vi har en hel del unga prenumeranter och de ska också känna att de är en del av nyhetsbevakningen.
Varför tror du att det ser ut som det gör?
– Jag tror att medier generellt är för dåliga på att prata med människor som berörs av det vi skriver om. Det handlar om vem som får lov att komma till tals. Ofta står inte barn i någon maktposition vilket gör att vi pratar med dem mer sällan. Vi vänder oss inte så ofta till exempelvis en sexåring för ett uttalande. Det kräver en helt annan intervjuteknik som vi ofta inte har tid till, säger Åsa Junkka.
Vad kommer du göra för att förbättra representationen?
– Jag tror det är viktigt för oss att prata om detta. Jag kommer att förmedla detta till vår redaktion. Vi måste hela tiden prata om representation.
