Ny statistik från SCB avslöjar att en tredjedel av 12-18 åringar med funktionsnedsättningar och långvariga sjukdomar blir illa behandlade av klasskamrater. Bland unga tjejer ligger siffran på nästan 40 procent.
P4 Värmland har pratat med en mamma till en tjej med en neuropsykiatrisk diagnos som tvingats byta skola på grund av mobbning. Mamman är både ledsen och frustrerad.
– De kallar henne för tjock och dum på rasterna.
Barn med just neuropsykiatriska diagnoser, så som ADHD eller autism är extra utsatta. Riksförbundet Attention jobbar med detta och skickar årligen ut en enkät i samband med skolstart. Enligt dem stannar en fjärdedel av unga med dessa diagnoser hemma från skolan större delen av tiden. Nästan hälften saknar stöd från skolan som ska hjälpa dem att klara vardagen.
Skolornas stöd för elever med olika funktionsnedsättningar är väldigt ojämnt, uppger en representant för organisationen Friends till P4 Värmland. Hon beskriver det som ett lotteri när man börjar skolan - vissa har bra stöd, andra nästan inget.
Skolminister Lotta Edholm tycker att det borde införas nationella riktlinjer för hur unga med funktionsnedsättningar ska få stöd.
– Vi har precis tillsatt en utredning, uppger hon till P4 Värmland.
Rapporten från SCB grundar sig på självskattning från unga 12-18 år. För att räknas som del av gruppen funktionsnedsatta ska de ha en diagnos fastställd av läkare.
