På Gallerian i Stockholm lyser sektioner i olika färger där hudvårdsföretag visar upp sina tuber och burkar med spännande design. En del förpackningarna är utsmyckade med kvinnor i retrokläder medan andra har en enklare design med simpel text. Det är mitt på dagen och många har lunchrast mellan lektioner.
Ingrid Telde, 14 år, besöker Stockholm från Falun och är intresserad av hudvård. Hon tycker att det är roligt att fixa sig inför skolan och har sett virala videos på appen Tiktok om hudvårdsrutiner som inkluderar produkter med aktiva ämnen. Ett exempel är syror som används i hudvård. Hon berättar att hennes mamma är kunnig i ämnet hudvård och att de har diskuterat de nya trenderna hemma.
– Jag har testat vissa serum men retinol ska jag inte använda, det har mamma sagt, säger Ingrid Telde.
Hudläkaren förklarar
Cecilia Svedman, hudläkare och forskare på Lunds universitet, berättar att det inte finns någon anledning för barn att använda syror i sin hudvårdsrutin.
– Det produkterna säger sig göra är att ge lyster eller att göra huden yngre. Många av dem har en lite irritativ effekt på hudbarriären, säger Cecilia Svedman.
Hon berättar att syrorna kan användas vid hudsjukdom, men på en ung hy behövs inte den typen av hudvård. Inom sjukvård kan man använda en del av syrorna vid avfjällning när man vill fjälla av de yttersta döda hudcellerna. De yttersta hudcellerna är viktiga för oss att ha kvar, de fungerar som en barriär för oss.
– Om man inte har problem med huden skrapar man på en hudbarriär som behövs. Är produkten för stark kan det leda till ett irritationseksem, säger Cecilia Svedman.
Samtidigt tycker hon att det skapats ett stort fokus på hudvårdsprodukter i debatten, en grupp kosmetika som ger förhållandevis lite allergibesvär. Andra kosmetiska produkter har mycket större risker för användarna. Exempel är lösögonfransar och akrylnaglar, som unga också använder och som innehåller ämnen som kan ge mycket problem med kontaktallergiskt eksem även när man använder andra produkter än kosmetika.
