Dumpstring är en olaglig aktivitet som innebär att plocka upp kastad mat efter matbutikernas stängning. Utövare menar att de både sparar pengar och agerar klimatsmart. Efter nya lagar vid årsskiftet måste butiker tömma förpackningar innan de slängs.
– Det bättre att äta maten än att återvinna den, tycker dumpstraren Alma Carlsson, 23.
Det börjar skymma i en förort till Stockholm. Utomhus är det fortfarande lite kyligt, månaden är maj. Klockan är runt 21 och många matbutiker gör sig redo för att slå igen för dagen.
I en dyr bil kommer Hanna, 52, och Svea, 46, som egentligen heter något annat. De är klädda i svarta byxor och mörka vindjackor. Svea har en svart mössa med pannlampa. Duon som träffades genom sitt gemensamma intresse, att dumpstra, är ute på en av sina söndags-rundor. Läget får följa med.
Dumpstrar för att rädda klimatet
Enligt svensk lag är det olagligt att dumpstra, därför gäller det att väcka så lite uppmärksamhet som möjligt. Hanna och Svea berättar att det krävs en del planering. I bakluckan på bilen har de packat plasthandskar, en pall, stora kassar och matavfallspåsar, som behövs för sortering av maten.
– Jag började enbart av miljöskäl för att rädda mat, men anledningen till att jag fortsatt är även för att det är så roligt, säger Svea.
Hanna håller med.
– Jag är engagerad i klimat- och miljöfrågor generellt och då är det här en sån enkel grej där man kan göra skillnad. Sen gör det ju inget att man sparar massa pengar, säger Hanna.
Svea och Hanna diskuterar hur dumpstring gör matlagningen roligare - det är inspirerande att laga mat på det man hittat, mat som annars skulle slängas.
– Det är spännande, som en skattjakt. Man kan hitta jättemycket eller bara lite, säger Svea.
Ingen stor skillnad
Vid årsskiftet kom en rad nya miljölagar. Enligt Naturvårdsverket ska de göra oss mer “resurseffektiva”. En av lagarna som började gälla 1 januari innebär att hushåll och verksamheter måste tömma förpackningar som innehåller matavfall och se till att förpackningen skiljs från innehållet.
“För en del verksamheter, exempelvis livsmedelsbutiker, kan detta krav komma att innebära förändringar för verksamheten vad gäller främst hanteringen av förpackat matavfall.” skriver Naturvårdsverket.
– Vi var väldigt nyfikna vid årsskiftet, kommer det vara kört eller kommer det gå att dumpstra, frågade Hanna sig då.
Hanna och Svea berättar att de inte ser stor skillnad i matbutikernas containrar. Vissa har kompletterat med bruna tunnor för matavfall - men de används sällan.
– Ibland är det tomma mjölkpaket men ungefär lika ofta är de fulla, säger Hanna.
Hanna tycker att den nya lagstiftningen är bra om den kompletteras med att matsvinnet skänks bort, men hon är tveksam till dess nuvarande konsekvenser. Att mat slängs tycker Hanna och Svea är en dålig idé.
– Biogas av duglig mat är otroligt mycket sämre ur ett miljöperspektiv än att den äts upp, säger Svea.
Svea betonar att det förstås är ännu sämre om matavfallet bara slängs och bränns osorterat, lagarna är skapade i välmening. Alma Carlsson, 23, flyttade för några år sedan till Lund från Stockholm. Där introducerades hon till dumpstring av studentkompisarna. Hon håller med om att det är tråkigt att slänga mat och tycker att de nya lagarna kan bidrar till slöseri med mat.
– Mycket mejeriprodukter, bananer och bröd, berättar Alma Carlsson att hon brukar hitta.
Senast igår dumpstrade Alma Carlsson i Uppsala.
– Det var helt tomt i alla soptunnor, det hade kunnat vara en konsekvens av den nya lagstiftningen, säger hon.
Svårt att genomföra
Dumpstraren Kim Eriksson, 48, berättar att hon inte skulle ha problem att livnära sin familj på fyra endast på maten hon hittar. Men det är beroende på tid och ork hur ofta hon dumpstrar.
– Mitt dumpstrande började med en irritation på att det slängs så mycket mat, det känns inte rätt och jag trodde bättre om matbutikerna, säger Kim Eriksson.
Efter årsskiftet har Kim Eriksson inte märkt någon skillnad alls i containrarna när hon varit ute och dumpstrat. Hon har endast lagt märke till ett fåtal butiker som sorterar korrekt. Många kommuner har sökt dispens för att få fortsätta kasta mat som tidigare.
– Jag tror personligen att personalkostnaden för att genomföra den nya sorteringen är högre än att ta risken att få böter, säger Kim Eriksson.
Kim Eriksson har en delad inställning till lagen, måste man slänga mat så tycker hon att det är viktigt att den sorteras. Men hon står fast vid att alldeles för mycket mat slängs, och att det är där problemet ligger.
