Mellan åren 2000 och 2022 ska andelen importerade textilier, både kläder och hemtextil, ha ökat till Sverige. Enligt Naturvårdsverket motsvarar ökningen över 40 procent per person. Detta trots negativ miljö- och klimatpåverkan.

– Vi ser hur hushållen köper betydligt fler plagg, säger Yvonne Augustsson, sakkunnig inom textil på Naturvårdsverket.

Från topp till tå

Den som näthandlar textilier från andra EU-länder ingår inte i statistiken, trots att handeln enligt Naturvårdsverket ökar. Sveriges egenproduktion av textilier saknas också i statistiken.

17-åriga Alexandra Hovenäs tycker att fler borde tänka på klimatet. Från topp till tå bär hon second hand.

 – Det är märkligt att folk inte tar det in consideration, att det är så illa och så gör man ingenting – second hand är skitbra.

Nyproduktion påverkar klimatet

Råvaror, vatten, energi och kemikalier används samtliga under nyproduktionen. En produktion som medför utsläpp till luft, mark och vatten, enligt Naturvårdsverket.

– I vissa områden i Indien har kemikalier från industrin förorenat dricksvattnet, och då har man fått köra dit rent vatten till invånarna, säger Yvonne Augustsson.

Hon poängterar att det vid tillverkning av en T-shirt krävs ungefär 2 500 liter vatten – i jämförelse rymmer ett badkar cirka 150 liter.

Vad kan man göra för att minska sin klimatpåverkan?

– Det bästa man kan göra är att minska konsumtionen, men om man vill konsumera så kan man konsumera second hand, säger Maja Dahlbom expert inom hållbar konsumtion och textil.

Maja Dahlbom fortsätter:

– Det är bra att tänka igenom sina köp, kommer jag använda det här? Man kan undvika engångskonsumtion, och istället låna eller hyra saker, men också köpa material som man tycker om.

Är det alltid bra med second hand?

– Det är bättre att använda kläder som redan finns på marknaden. Men det bästa är att minska konsumtionen.