Allt fler intresserade av värnplikt – men ännu fler behövs

De senaste åren har mätningar visat att kriget i Ukraina gjort fler unga intresserade av värnplikt. Samtidigt behöver Försvarsmakten rekrytera ännu fler.

Alexander Harvey under en övning.
Alexander Harvey under en övning.

Alexander Harvey, 24, gjorde en värnpliktig grundutbildning förra året, det som i folkmun brukar kallas lumpen. För honom var det invasionen av Ukraina som fick honom att söka in frivilligt om att få göra mönstringen.

– Det var första gången på ett tag som man kunde se krig och konflikt i ett samhälle som liknar vårt. Då funderade jag på vad min roll skulle vara i det hela ifall Sverige skulle råka ut för någonting liknande, säger han.

När han själv var 18 år hade han inte något särskilt intresse för att göra värnplikt. För honom var det inte heller en möjlighet då han inte var svensk medborgare vid den tidpunkten.

Några år senare berättar han att han kände sig fysiskt starkare, och mer motiverad. Med ett svenskt medborgarskap anmälde han sig som frivillig till att genomföra värnpliktig grundutbildning när han var 22 år. 2023, 23 år gammal, inledde han sin värnplikt.

Placerades i Boden

Alexander Harvey placerades på en spaningspluton i Boden, några mil norr om Luleå. Han beskriver värnplikten där som en fysiskt och psykiskt krävande tjänst. Men både han själv och de som han hade runt omkring sig var personer som ville göra lumpen.

– De som jag var med var individer som hade tränat hårt, och som hade erfarenheter som gjorde att de lämpade sig för den uppgiften. Unga människor som var drivna och optimistiskt lagda.

Sedan 2017, när värnplikten återinfördes i Sverige, har antalet som kallas in till mönstring ökat. Enligt Plikt- och prövningsverket kallades 27 900 unga in till mönstring våren 2024. När värnplikten återinfördes 2017 kallades 6000 personer in till mönstring, varav 3700 personer sedan genomförde värnplikten.

Fler värnpliktiga behövs

Marinette Nyh Radebo är kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket. Enligt henne har mätningar visat att kriget i Ukraina gjort fler mer intresserade av försvaret.

Samtidigt behövs allt fler värnpliktiga. Enligt en regeringsutredning från januari 2024 har Försvarsmakten som mål att öka antal värnpliktiga från nuvarande 5-6000 personer till 8000 personer 2025. På sikt har Försvarsmakten satt upp ett mål på 10 000 värnpliktiga per år.

– Därför kan man behöva kalla in även de som fyllt i att de inte varit intresserade inför mönstring.

Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket
Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket

I regeringsbeslutet från 2017 om att återinföra värnplikten skrev regeringen att man så långt som möjligt skulle ta hänsyn till ungas intresse och motivation baserat på mönstringsunderlaget.

– Nu är volymerna som ska mönstra så pass stora att vi också kallar in de som har fyllt i att de är kvalificerade, men som inte är intresserade. Det är ju en plikt i botten, därför behöver vi inte ta hänsyn till de svaren heller, säger Marinette Nyh Radebo

Nato och värnplikten

I samband med Sveriges inträde i Nato finns det vissa som känner sig osäkra på hur det påverkar värnplikten. Där förklarar Marinette Nyh Radebo att den nuvarande lagstiftningen gäller, och att den innebär att de värnpliktiga gör sin grundutbildning i Sverige, som de utbildas i att försvara.

– Till exempel vårt förband som ska vara nere i Baltikum, då håller Försvarsmakten på att rekrytera till det. Så där kommer det att vara fast anställd personal och inte värnpliktiga. Som det ser ut nu med gällande lagstiftning.

Samtidigt håller lagändringar på att diskuteras. Hur värnpliktigas situation blir om några år vågar hon inte spekulera i, men regeringen diskuterar eventuella lagförändringar.

– Det har gjorts utredningar, en som har hemligstämplats av regeringen och en som också är uppe för diskussion i försvarsberedningen. Så jag tror att det kommer att diskuteras under hösten, säger Marinette Nyh Radebo.

Heltidsanställd i Boden

Alexander Harvey kommer även det kommande året att bo kvar i Boden, som heltidsanställd inom Försvarsmakten.

– Det var en gemenskap och en stark arbetskultur som jag trivdes och ville vara kvar i, så jag blev kvar här i Boden.

Alexander Harvey tror att Sveriges nya medlemskap i Nato kan komma att förändra hur det är att vara en del av Försvarsmakten. Han tror att det kan bli allt tuffare.

– Det finns en bild hos många att värnplikten är tio lättsamma månader, och att du sedan är klar. Men jag tror att det kan komma att förändras de kommande åren.

Mer från Nyheter