Alkompis startades för att minska vad Mahmoud Agha kallar för informationsgapet. Gapet handlar om bristen på samhällsinformation för de som inte kan svenska.
– Människor som kommer till ett nytt samhälle behöver information för att göra rätt. Kvalitétsinformation, som är lätt att förstå, på ett språk man förstår, säger Mahmoud Agha.
I Sverige har koranbränningar och desinformationskampanjer om muslimer lett till demonstrationer och internationell uppmärksamhet. Mahmoud Agha säger att stora mediehus från arabländer ofta har fel i sin rapportering om Sverige, och tror att det i många fall är avsiktligt.
– De vill att parallellsamhället ska bli starkt i väst. De riktar sig främst till muslimer och arabisktalande och försöker visa att samhället de bor i är emot dem, säger han.
Ett parallellsamhälle är ett eget samhälle inom ett annat, som lever efter egna normer och regler. Att bekämpa det är en del av Alkompis integrationspolicy. Därför tar de striden mot desinformation, säger Mahmoud Agha. Alkompis har flera gånger varnat för felaktigheter i rapporteringar om Sverige.
– Vi kämpar mot rykten och desinformation som sprids i sociala medier och även i etablerade medier i arabländer, säger han.
Impopulärt bland politiker
Det finns politiskt motstånd mot svenska nyheter på arabiska. Sverigedemokraterna vill slopa Sveriges Radios sändningar på arabiska, somaliska och kurdiska, och avskaffa modersmålsundervisning i Sverige. Motiveringen är att alla i Sverige ska behöva lära sig svenska.
Gaby Katz är redaktionschef på Radio Sweden, den del av Sveriges Radio som producerar sändningar på bland annat arabiska. Hon håller inte med Sverigedemokraterna.
“Jag håller inte med om att nyheter på andra språk än svenska skulle stärka språklig segregation. Tvärtom, jag ser det från ett demokratiperspektiv. Alla bör kunna vara informerade kring inrikespolitik och få nyheter från en källa som är pålitlig, korrekt och opartisk.”, skriver hon i ett mejl till Läget.
Mahmoud Aga tycker inte att Alkompis riskerar att motverka integration för att läsare skulle slippa lära sig svenska.
– Jag tror tvärtom. Vi underlättar för nyanlända och arabisktalande att komma in fortare i samhället. Vi skriver för att folk ska förstå demokrati, säger han.
Han lyfter deras rapportering om LVU-kampanjen som exempel.
– Vi lyfter perspektiv, nyanserar och intervjuar experter som till exempel förklarar vad föräldraskap i Sverige betyder, hur man kommunicerar med sina barn, och hur man undviker konflikt med myndigheter. Vi berättar varför socialtjänsten omhändertagit barn. Annan svensk media kan inte göra det på samma sätt som vi kan, säger han.
Mahmoud Agha har tidigare jobbat på Sveriges Radio. I dag tycker han att public service på arabiska inte räcker till.
– Det Sveriges Radio erbjuder räcker inte, det är för lite. Människor behöver korrekt information precis lika mycket som de behöver mat, dricka och medicin, säger han.
Gaby Katz tycker att utbudet är tillräckligt i övergången mot Sveriges Radios sändningar på lätt svenska.
“Jag tycker att våra reportrar gör ett väldigt bra jobb när det gäller att göra dagens stories begripliga för en nyanländ publik. Som en del av Ekot ser vi också till att dessa röster som annars kanske inte skulle höras i Ekot når en svensk publik.”, svarar hon.
Översättningar kan vara svåra
Arabiska är inte besläktat med svenskan, och grammatiken skiljer sig mycket. Att översätta politiska uttalanden kräver därför extra noggrannhet.
– Man kan inte bara översätta ord till ord, det blir som spaghetti. Det är viktigt att våra journalister kan Sverige. Att språket inte bara är ett språk, utan en mentalitet, säger Mahmoud Agha.
Översättningar kan bli missvisande. Sveriges Radio kritiserades i samband med påskupploppen 2022 då de i en sändning på arabiska översatte ordet islamister med ordet muslimer.
“Det arabiska ordet för islamist betyder ungefär 'något som har med islam att göra'. Ordet i sig specificerar inte om det har att göra med islam som religion eller med islamism som politisk ideologi. På arabiska får man tolka detta utifrån sammanhanget.”, skriver Andreas Hallberg, forskare inom arabisk språkvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett mejl till Läget.
Han håller med Mahmoud Agha om att det krävs noggrannhet vid översättning till arabiska för att undvika missförstånd.
“Detta är ett vanligt problem i översättning, det att målspråket ibland tvingar en att specificera något som inte var specificerat i källspråket.”, skriver Andreas Hallberg.
