”Jag dök igenom en vägg av plast”

Just nu uppskattas över 150 miljoner ton plast finnas i våra hav. Filippinerna kan vara den tredje värsta miljöboven i världen.

– Det kom verkligen en hel vägg emot mig som jag var tvungen att dyka igenom. Det såg helt sjukt ut, berättar dykinstruktören Sandra Sagrelius.

På havsbotten hamnar både skräp och bomber.

Klockan är sex på morgonen när Sandra Sagrelius, 26, kliver upp ur sängen. Hon bor i en bungalow tillsammans med tre kackerlackor. Det finns ett kylskåp men inget kök, och ett badrum utan varmvatten.

Som dykinstruktör börjar förberedelserna innan solen går upp. Viktbälten, dykvästar, lufttuber och ivriga turister i ett av världens bästa dykvatten. Ibland kan arbetsdagarna bli upp till femton timmar långa.

Det var lite mer än ett år sedan som Sandra Sagrelius kom hem till Sverige efter att ha arbetat i Dauin på Filippinerna. Staden ligger en timme och tjugo minuter med flyg från huvudstaden Manilla.

Alltifrån blöjor till bomber

Filippinerna har en stor marinbiologisk mångfald. Men på havsbotten döljer sig inte bara bläckfiskar, utan också blöjor och bomber.

– På vissa ställen är det vanligt att man fiskar med bomber. Det är förödande, säger Sandra Sagrelius.

Att fiska med bomber innebär att fiskaren släpper ner en bomb i vattnet. Tryckvågen och chocken dödar allt levande i närheten. Fiskarna flyter sedan upp till ytan och samlas in. Korallreven och dess växter blir olycksoffer och glöms bort. Samtidigt får skräpet på havsbotten nytt liv och ännu en chans att spridas vidare.

Det kan vara alltifrån blöjor och konservburkar till godispapper och kafferör mellan reven och under stenarna. Olika strömmar skapar ”väggar” av plast som rör sig under ytan, ibland kan de bli så mycket som sju meter tjocka.

– Det kom verkligen en hel vägg emot mig som jag var tvungen att dyka igenom. Den började på tre meters djup och gick ner till tio meter. Det såg helt sjukt ut, berättar Sandra Sagrelius.

Problemet brinner

Det tar bara några minuter att promenera från Sandra Sagrelius bungalow till dykshoppen. På vägen dit kan hon se högar med plast och skräp som ligger på marken. Det finns inga soptunnor.

På väg hem syns skenet från brasor som tänds kring stadens hus runt eftermiddagen. Nu är en del av högarna bortplockade. Det är skräpet som brinner.

– I varje trädgård är det en brinnande hög med skräp. När det brinner upp och flagorna flyger iväg så landar de i havet, säger Sandra Sagrelius.

Hon fortsätter med att poängtera att medvetenheten sakta ökar, men att det är svårt att skapa en förändring utan en fungerande sophantering. Filippinerna, som lever både på och av havet, kan komma att påverkas extra hårt om havets tillstånd försämras.

Invånare eldar skräpet, som sedan hamnar i havet.

150 miljoner ton plast

Enligt organisationen Håll Sverige Rent, som arbetar för att motverka nedskräpningen, ska det idag finnas 150 miljoner ton plast i haven. En siffra som ökar med 8 miljoner varje år.

När det kommer till nedskräpning av plast i haven anses Filippinerna, som består av över 7000 öar, vara den tredje värsta miljöboven i världen.

Mycket av plasten misstas för mat och äts upp av till exempel valar och sköldpaddor. Det berättar Eva Blidberg, områdesansvarig för Rent Hav på Håll Sverige Rent. Plasten som inte äts upp bryts ner och blir till slut mikroplaster.

Dangerous hitchhikers

Mikroplaster finns lite överallt och behöver inte vara farligt för en människa att få i sig, men i havet blir mikroplast en perfekt gödslad åker för skadliga alger och sjukdomsalstrande bakterier att gro på.

I en artikel ur Philippine Journal of Science kallas dessa bakterier och alger för ”Dangerous hitchhikers” eller farliga liftare på svenska. Detta eftersom de sprider sig snabbt och långt med hjälp av mikroplasterna.

– Det är i nästan omöjligt att få upp mikroplast från haven. De är också mer tillgängliga för små marina organismer. Blåmusslor som filtrerar mycket vatten är ett exempel som påverkas mer av mikroplaster de får i sig med vattnet än av stora plastskräp, berättar Eva Blidberg.

Dessutom är det inte bara utsidan av plasten som behöver varningsflaggor, utan även insidan.

– Ämnen som ger plasten sina olika egenskaper, som hållfasthet, hårdhet eller färg, är ofta giftiga och frigörs till miljön när de fragmenteras, säger Eva Blidberg.

Tävla om skräpet

Eva Blidberg håller med Sandra Sagrelius om att medvetenheten har ökat i världen, men menar också att människors inställning till miljön och länders lagstiftning förbättrats med tiden.

– Visst är det vi människor som är problemet, men vi är ju också lösningen, säger Eva Blidberg.

Dykinstruktörer över hela världen arbetar aktivt med att sprida information om plastens skadliga påverkan. Sandra Sagrelius berättar att hon alltid uppmuntrar sina dykelever till skräpplockning, ibland genom att låta de tävla om vem som kan samla mest.

– Jag tycker det är jätteviktigt. Även om du är på semester och dyker för skojs skull så har alla ett ansvar att ta hand om haven, säger Sandra Sagrelius, som planerar att återvända så snart det är möjligt.

Sandra Sagrelius låter sina dykelever tävla i skräpplockning

Relaterade ämnen

Mer från: Nyheter

Nya djurskyddsregler ska minska antalet hemlösa katter

DJURSKYDD Kattägare ansvariga för att inga oplanerade kattungar blir till.

Alternativa studentfiranden

STUDENTEN Stockholms studenter hittar egna sätt att fira på

51 sec

Ny skatt på plastpåsar

RADIO Märks redan av i affärerna

2 min

Att jobba med covid-sjuka, och att inte göra det

Läget träffar en läkarstudent

2 min

Paolo Robertos ursäkt är ingen ursäkt

LÄGET LYSSNAR Paolo Roberto skyller sitt sexköp på ett självskadebeteende men det är ingen ursäkt för att vara en torsk

1 min

Tomma tunnelbanor i rusningstrafiken

LÄGET LYSSNAR Stockholmarna undviker kollektivtrafiken efter myndigheternas rekommendationer, men många är besvikna på SL...

49 sec

Partybussar ersätter studentflaken

INRIKES Istället för studentflak åker studenterna partybuss

2 min

Svenska turister är utfrysta i Europa

CORONA Otto Westling, 27 år säger vad han tycker om svenskarnas behandling

Mer från: Läget

3 min

Läget på utställning

LÄGET LYSSNAR Alice Aycock ställer ut på Djurgården

Nya djurskyddsregler ska minska antalet hemlösa katter

DJURSKYDD Kattägare ansvariga för att inga oplanerade kattungar blir till.

”Att få panik och ge upp kommer inte hjälpa”

Omställningen till digital undervisning var inte hel...

Solbränd eller inte – så solar du säkert

SOLSKYDD Vilka solskydd kan man egentligen lita på?

1 min

Läget planterar tomater!

LÄGET LYSSNAR Lyssna på när Läget snackar odling