Konståkningens baksidor

Konståkning kritiseras ofta för den höga pressen och det hårda klimatet. Vanessa Marrone tränade konståkning i tio år och att sluta var det bästa beslutet hon har tagit.

Presterar man inte blir man nedflyttad till en sämre grupp och det är det värsta som kan hända.

– Det var aldrig okej att ha en dålig dag, vi behövde prestera på topp sex dagar i veckan, berättar Vanessa Marrone.

Konståkning är idag en av Sveriges 20 största idrotter, och är den idrott som växer snabbast, näst efter gymnastik. För att bli en duktig konståkare och klara de svåra hoppen, stegen och piruetterna krävs mycket träning och vilja. Man måste ha bra koordination, uthållighet, spänst och inte minst ett psyke som klarar stora påfrestningar, både i tränings- och tävlingssituationer.

Hög press

Vanessa Marrone började åka konståkning när hon var fem år gammal och slutade drygt tio år senare. Hon började eftersom en klasskompis åkte och till en början var det enbart kul, men snabbt blev pressen högre och att prestera blev allt viktigare. Redan när hon var åtta år tränade hon mellan fyra och fem dagar i veckan och när hon var tio flyttade hon till föreningen Solna Konståkning där hon placerades i en toppgrupp som tränade sex dagar i veckan.

– Vi hade morgonträningar två dagar i veckan innan skolan och de andra vardagarna tränade vi tre timmar efter skolan, varav en timme enbart fysträning. På lördagarna var det långträning.

På träningarna var pressen hög och om man inte presterade på den nivån man borde så blev man utskälld inför alla. Vanessa Marrone berättar att träningarna till slut bara gav henne ångest eftersom hon var så rädd för att göra fel och inte vara tillräckligt bra. Med jämna mellanrum behövde de göra tester för att kolla så att de låg på rätt nivå och om man inte höll nivån blev man nedflyttad till gruppen under.

– Det var konditionstester, styrketester och olika tester på skidskor framför domare. Jag flyttades runt mellan elitseriegruppen och A-seriegruppen och det jobbigaste var att inte veta var man låg. Det värsta som kunde hända var att bli nedflyttad så man ville alltid ligga på samma nivå eller bättre.

Konståkningen var hela livet

Konståkning har kritiserats för den hårda träningsmiljön och kraven som ställs på utövarna. Förra hösten uppmärksammade Dagens Nyheter den psykiska press, vikthets och ledarkultur som präglar konståkningen, och sex toppåkare trädde fram och berättade varför de valde att lämna Solna Konståkning. Det är dock inte enbart i Solna som problemen finns, utan inom svensk konståkning generellt.

Vanessa Marrone berättar om hur hon var nervös hela tiden och fick grov prestationsångest. Även utanför ishallen var nästa träning det enda hon kunde tänka på eftersom hon var så stressad över att det skulle gå dåligt och att hon inte skulle prestera. Det sociala livet i skolan blev lidande eftersom hon åkte skridskor hela tiden och den enda dagen hon var ledig var hon för utmattad för att hitta på något. De vänner hon hade var de andra från konståkningen.

– Konståkningen gick från att vara något roligt till att kännas som ett heltidsjobb. Att åka skridskor var det enda jag gjorde och alla såg mig som ”Vanessa som åker konståkning”.

Livet efter konståkningen

Samma år som Vanessa Marrone skulle fylla 15 slutade hon med konståkningen. Det var både en lättnad men också väldigt jobbigt.

– Konståkningen var hela min identitet, jag visste inte vem jag var utan den eller vad jag skulle göra nu, vad skulle jag ha för vardag utan konståkningen?

Hon berättar att hon hatade varje dag av konståkningen i flera år men inte vågade sluta. När hon väl gjorde det kände sig Vanessa Marrone ensam. De vänner hon hade gick kvar på konståkningen och hade inte tid att träffas. I dag är hon glad över sitt beslut och menar att det var det bästa hon kunde göra för sig själv, men hon har fortfarande kvar men från konståkningen.

– Jag har kvar prestationsångesten som konståkningen gav mig och den präglar allt jag gör. Var jag än är så blir det ytterligare ett ställe där jag måste prestera och mäta mitt egna värde utifrån hur bra jag är på något.

Mer från: Sport

Vill du köpa Zlatans näsa?

Sport A(u)ktion mot den moderna fotbollen

Tjejledare - förebilder på fotbollsplanen och i livet

Sport Kista SC är föreningen där spelarna har många tjejledare att se upp till - både på och utanför fotbollsplan...

3 min

Sverige mot sitt första VM i Dodgeball

Sport Sweden Spectaculars har rusat snabbt i Dodgeballen – inte minst tack vare sina spex.

Dags för namnbyte

Internationella skidförbundet (FIS) byter namn till Internatio...

Hur ser framtiden ut Zlatan Ibrahimović?

Sport I söndags vann Zlatan sin tolfte ligatitel i karriären. Kommer han att lägga skorna på hyllan nu?

Världens starkaste man 2022

Sport Mellan den 24- och 29 maj i amerikansk tid pågår tävlingen ”Wo...

Mer från Läget
1 min

Bli en klimathjälte genom att få maten att hålla längre

Play Varje år slängs tonvis av maten vi köper. Ofta är det för att ...

3 min

Gingerjompa berättar om hur det är att vara TikTokare

Play Läget har följt den svenska influencern John Hedin, också känd som Gingerjompa, när han intervjuar människo...

3 min

Spelmissbruk: ”Börjar som spännande och kul”

Spelmissbruk blev klassat som en sjukdom i Sverige år 2017.

Fightingspelsträffar - den moderna arkaden

Play öreningen LightDash träffas varje vecka i en brädspelsbutik för att spela fightingspel. Men varför ses fysi...

Krympflation - tricket funkar, om du inte ser det

Ekonomi Tycker du också att chipspåsarna med tiden innehåller mer luft...

Så skyddar du din identitet

Krim Läget har intervjuat dataskyddsexperten Louise Yngström Valde för att få tips om hur man kan undvika att bl...