Lamporna är släckta och dörrarna låsta. Skolans lokaler står tomma. Vinden susar igenom Tegnérlunden och har ersatt sorlet från ungdomarna. Istället sitter de blivande studenterna hemma framför datorskärmen och kämpar de sista veckorna. Snart är betygen satta och antagningen till högskolorna är stängd.
– Det är definitivt mer betygshets nu än innan. Man sitter hela tiden och räknar på sitt snitt och meritvärde, berättar Ebba Deuschl, 18 år, som studerar sista året vid Enskilda Gymnasiet.
Ebba Deuschl säger att konkurrensen har ökat och att förutsättningarna för att få bra betyg har förändrats totalt.
– Eftersom vi har distansundervisning har allt förändrats. Nationella proven är inställda, och det går inte att bli bedömd efter kunskapskraven på samma sätt längre.
Ebba berättar om ett tal hon höll i engelska och hur bedömningen blev helt annorlunda. Vanligtvis blir man bedömd på kriterier som publikkontakt och hur bra man har lärt sig talet utantill.
– Det går ju inte nu. Läraren kan inte se om jag läser innantill eller inte. Därför blir man bedömd på mindre underlag och det är bara innehållet som kan betygsättas.
Digitala prov bidrar till fusk
Alla prov skrivs numera digitalt och fusk blir allt vanligare. Speciellt på kunskapsproven. Att ta upp boken och leta efter svaren har aldrig varit enklare. Det är inte heller bara resultaten på proven som blivit bättre, utan även närvaron.
– Det är mycket lättare att få bra närvaro nu. Det är bara att öppna datorn, så deltar man på lektionen. Så det är många i min klass, som brukade ha dålig närvaro, som har 100 procent. Många tappar motivationen helt. Det är orättvist att de som inte kämpat alla tre åren nu kan få så mycket bättre betyg.
Hon berättar att många som har kämpat alla tre åren nu börjar ge upp.
– Vissa orkar inte ens vara med på lektionerna längre. Många har bara gett upp totalt och orkar inte med stressen.
Stressen över universitet
Till höstens högskoleutbildningar är det cirka 407 000 personer som anmält sig, en ökning med 13 procent jämfört med förra höstens antagning. Höstens siffror är de högsta sedan den samordnade antagningen infördes.
Att fler personer än någonsin har sökt till högskolan stressar Ebba. Hon har bestämt sig för att jobba nu till hösten och börja plugga om ett år. Hon berättar dock att hon för säkerhets skull har sökt till universitet nu också.
– Problemet är att om det är många som inte kommer in nu kommer de söka nästa år också vilket kan göra så att jag inte kommer in. Jag kommer dock inte att plugga nu, bara om jobbet skiter sig.
Högskolornas förberedelser inför hösten
Många blivande studenter lär tänka som Ebba och högskolorna håller som bäst på att förbereda sig inför hösten. Marie Nordström, studie- och karriärvägledare vid studentavdelningen på Stockholms Universitet, berättar om hur Stockholms Universitet hanterar alla som sökt.
– Vi har startat en del nya utbildningar som till exempel naturvetenskapligt basår som legat på is, säger Marie.
Marie får flera samtal i veckan från personer som har blivit permitterade och varslade, som desperat behöver en universitetsplats nu till hösten. Men det är även oroade, blivande studenter som ringer och säger att de är nervösa för att deras betyg inte ska komma in i tid.
– Vi har fått 80 extraplatser av regeringen till hösten. Vi vet dock inte vilka utbildningar det gäller än.
Utbildningarna som byggs ut
Vilka utbildningar som kommer byggas ut är ännu oklart. Men de som prioriteras är bland annat utbildningar till yrken som det råder brist på i samhället och som har stor efterfrågan på arbetsmarknaden. Bland annat har de tekniska högskolorna fått fler platser eftersom de erbjuder ingenjörsutbildningar. Ett yrke som behöver fler utbildade arbetare.
Ytterligare utbildningar som prioriteras är IT och lärare. Dessa är dock inte de utbildningar som de flesta söker sig till, något som Marie Nordström är medveten om.
– Det finns ju ett dilemma med att satsa extra på de här utbildningarna just för att de inte är lika eftertraktade. Man måste försöka få studenterna att söka sig till dessa.
När Ebba Deutschl får höra att det är dessa utbildningar som kommer få fler platser spärrar hon upp ögonen och skakar på huvudet.
– Men fler kommer ju inte söka utbildningarna bara för att det finns många platser? Jag tycker inte man ska lägga platser på dessa utbildningar bara för att samhället ska tjäna på det. Jag tror inte det kommer motivera någon.
Utbildningar som juridik och ekonomi har högt tryck och Ebba tror att det är mycket bättre att lägga platser på de utbildningar som är mest populära istället.
– De flesta vet ju redan vad de vill läsa och jag tror många söker sig till ekonomi för att det är en bred utbildning som kan öppna upp till många olika yrken på arbetsmarknaden. Lärare är väldigt smalt och det är svårare att byta spår i framtiden.
