Sedan den tredje april i år gäller följande i Frankrike: resor in och ut ur landet är förbjudna, befolkningen tvingas befinna sig inom radarn av en mil från sitt boende på dagarna och en kilometer på kvällarna och nätterna. Ansiktsmasker är ett tvång och för att vistas ute i samhället krävs intyg. 21-åriga Olivia Ekberg har tvingats anpassa sig till omständigheterna men har svårt för de strikta utegångsförbuden.
I södra Frankrike, nära Lyon, ligger det katolska klostret Taizé. Dit pilgrimsvandrar tusentals människor varje år för att uppleva den vackra naturen och ta del av klosterlivet. Ekberg själv, som nu befunnit sig på helgad mark i snart två år, säger att pandemin kom som en chock vilken kommuniteten haft svårt att anpassa sig till.
— Mycket av det religiösa och andliga går ut på att mötas, såväl mellanmänskligt som mellan olika kulturer och traditioner, säger hon.
Till Taizé kommer människor från alla världsdelar som tillber alla stora religioner. Sedan ett år tillbaka har dock inget varit sig likt. Klostret har stängt för alla som inte arbetar eller bor där och den vanligtvis så livfulla miljön har istället varit fylld av munkar som håller gudstjänster över videolänk och maskbeklädda volontärarbetare på armlängds avstånd från varandra som haft mycket lite att göra i och med de uteblivna besökarna.
— Taizé nu och Taizé ett och ett halvt år tillbaka känns som två helt olika platser.
Olivia Ekbergs vistelse i klostret skulle kommit till vägs ände i vår men den nya nedstängningen har satt käppar i hjulet för hennes hemfärd. Hur och när hon ska kunna ta sig hem är ännu oklart.
— Det beror på hur smittspridningen i Frankrike artar sig och som det ser ut nu är allt väldigt osäkert.
