Är vi ensamma i universum?

För en utomjording som kanske spejar på oss ser det ut så här.

Idag för 62 år sedan inleddes Ozmaprojektet – det första försöket till vetenskapligt sökande efter intelligent liv i rymden.

Läget tar hjälp av UFO-experten Clas Svahn för att ta reda på hur det går med forskningen idag.

”Somewhere over the rainbow, way up high, there’s a land that I heard of once in a lullaby”, sjöng Judy Garland i filmen Trollkarlen från Oz. Landet hon sjunger om, Oz, är en plats ”långt borta, svår att nå och befolkad av underliga varelser”, som det står i boken filmen är baserad på.

Ozmaprojektet, världens första vetenskapliga försök att söka efter utomjordiskt liv, var döpt efter prinsessan Ozma, härskarinnan över det fiktiva landet Oz. Projektet gick ut på att rikta det 26 meter höga Green Bank-teleskopet mot rymden i hopp om att få kontakt med utomjordiskt liv. Men det misslyckades. När man riktade teleskopet mot stjärnan Epsilon Eridani uppfattade man en signal, men den visade sig komma från militär radarutrustning.

Green Bank-teleskopet i West Virginia, USA.

Men hur går det med forskningen idag? Läget talar med Clas Svahn, journalist på DN och UFO-forskare, för att få hjälp med att sondera fältet. Clas har varit intresserad av rymden sen tonåren.

– Jag studerade stjärnhimlen och var intresserad av vad folk sa att de hade sett på den, så jag startade en lokal UFO-förening i Mariestad när jag var 16 år.

Idag är han 64 och jobbar flera timmar varje dag med ett av världens största UFO-arkiv – Archives for the unexplained. Nyligen var han på ett universitet i USA för att föreläsa om arkivet. Dessutom är han styrelsemedlem i Riksorganisationen UFO-Sverige.

– Det vi gör på UFO-Sverige är att undersöka rapporter som allmänheten skickar in. Vi arbetar förutsättningslöst och är inte troende. Vi vill veta vad folk ser. Och genom åren har vi sett att det finns vissa observationer som är väldigt speciella och svåra att hitta en förklaring till.

Clas Svahn blev intresserad av rymden som tonåring. Här håller han i en aliendocka i vuxen ålder. "Vi vet inte om liv i rymden finns på ett sätt som vi skulle känna igen det", säger han till Läget.

Numera finns det två huvudsakliga typer av forskning av utomjordiskt liv, berättar Clas Svahn. Den ena är den typ som Ozmaprojektet höll på med, att studera signaler från rymden. Den andra är att studera objekt i rymden. Ett av de större projekten i den senare kategorin är Galileoprojektet vid Harvarduniversitetet. Det går ut på att man vill bygga ett nätverk av teleskop runtom i världen som ska kunna spana efter föremål som kommer från andra solsystem in till vårt.

Bakgrunden till Galileoprojektet är att det 2017 upptäcktes ett främmande objekt i vårt solsystem som fick namnet Oumuamua ("spejare" på hawaiianska). När man upptäckte Oumuamua riktade man Green Bank-teleskopet mot objektet men fångade ingen signal.

– Man hann inte riktigt observera den ordentligt. Det enda man vet om Oumuamua är att den inte kommer från vårt solsystem utan mycket längre bort. Det är den första bekräftade besökaren från ett annat solsystem, säger Clas Svahn.

Avi Loeb, professor i teoretisk fysik vid Harvarduniversitetet och grundaren bakom Galileoprojektet, menade att Oumuamua kunde vara en utomjordisk farkost eftersom den inte betedde sig som vanliga asteroider. Plötsligt började den accelerera bort från vårt solsystem utan att släppa gaser efter sig, något forskarna aldrig sett förut, berättar Clas Svahn.

– Men det finns många åsikter om detta. De flesta håller inte med Avi Loeb, tillägger han.

I två artiklar publicerade förra året la astronomerna Alan Jackson och Steven Desch fram en alternativ naturlig förklaring till vad Oumuamua skulle kunna ha varit: En bit kväveis som slitits loss från en exoplanet (en planet utanför vårt solsystem) och kastats ut i världsrymden. De menade att om Oumuamua består av till större del kväve än vatten, kan det förklara varför gas inte vällde fram efter den.

Spejar någon på oss? Oumuamua, ljuspunkten i mitten av bilden, får stjärnorna att se ut som streck när teleskopet fotar den farandes i hög hastighet.

Problemet med Oumuamua är att man inte kunnat fastställa något. Syftet med Galileoprojektet är att man ska vara bättre förberedd nästa gång ett liknande objekt kommer in i vårt solsystem och Avi Loeb håller just nu på med att samla in pengar för att utöka projektet. Clas Svahn tycker det finns ett värde i att lägga mer resurser på forskning som söker efter utomjordiskt liv.

– Ett positivt svar skulle betyda så oerhört mycket för vårt sätt att se på jorden, på oss själva och hur vi beter oss mot varandra. Men det krävs inte bara resurser utan tid, och det har vi ju ont om som människor. 80-90 år i bästa fall, för att få svar på de individuella frågor vi söker.

– Men som mänsklighet har vi längre tid på oss. Fast den tidsperiod vi funnits till som civilisation är försvinnande liten i ljuset av universums 14 miljarder år. Och som rymdfarande civilisation har vi ju bara funnits ett par handfull år. Att en näraliggande civilisation skulle besöka oss under den tid vi existerar är inte så troligt, egentligen.

Det finns en annan aspekt som talar emot att vi skulle träffa på utomjordingar: Det är väldigt stora avstånd i rymden. Liv kan uppstå på platser i universum som är miljarder ljusår ifrån varandra, vilket gör det osannolikt att få kontakt.

På grund av tids- och avståndsaspekten är chansen att vi skulle stöta på utomjordingar mycket liten. Men att de faktiskt finns tror Clas Svahn på. Överallt vi tittar i rymden ser vi de kemiska beståndsdelar som gör att vi kan leva. Idag vet vi dessutom att drygt hälften av alla stjärnor har planeter runt sig.

– Sannolikheten att utomjordiskt liv har funnits, kommer att finnas eller finns just nu är oerhört stor. Kosmos är som gjort för att frambringa liv.

Andra läser just nu
Mer från: Vetenskap

Tvättmaskinerna som tvättar utan tvättmedel

Vetenskap Avjoniserat kallt vatten, utan tvättmedel är den miljövänliga uppfinningen som ska tvätta rent. Men boende ...

Dags att utreda utmattningssyndrom

Vetenskap Trotts att diagnosen använts länge är det mycket som vi inte vet om den. Men nu kommer det att ändras!

Ett hjärta ska slå lite längre för att rädda fler

Vetenskap Lagen för organdonationer ändras i sommar, vilket väcker blandade reaktioner.

3 min

Pollenallergi påverkas av klimatet

Play Allt fler av landets ungdomar är pollenallergiker och pollensäsongen har dessutom blivit längre.

Gröna ytor där du bor – viktigare än du tror

Vetenskap Grönt är skönt – framförallt där du bor. Ett flertal forskningsstudier visar på att tillgången till gröna p...

Så påverkar skärmarna ungas hälsa

Vetenskap Trots att skärmtid ofta förknippas med ohälsa hos unga menar forskare på Karolinska Institutet att det är n...

Mer från Läget
1 min

Bli en klimathjälte genom att få maten att hålla längre

Play Varje år slängs tonvis av maten vi köper. Ofta är det för att ...

3 min

Gingerjompa berättar om hur det är att vara TikTokare

Play Läget har följt den svenska influencern John Hedin, också känd som Gingerjompa, när han intervjuar människo...

3 min

Spelmissbruk: ”Börjar som spännande och kul”

Spelmissbruk blev klassat som en sjukdom i Sverige år 2017.

Fightingspelsträffar - den moderna arkaden

Play öreningen LightDash träffas varje vecka i en brädspelsbutik för att spela fightingspel. Men varför ses fysi...

Krympflation - tricket funkar, om du inte ser det

Ekonomi Tycker du också att chipspåsarna med tiden innehåller mer luft...

Så skyddar du din identitet

Krim Läget har intervjuat dataskyddsexperten Louise Yngström Valde för att få tips om hur man kan undvika att bl...