Goda bakterier kan i framtiden påverka psyket - det här säger forskarna

Från yoghurt i kyldiskarna, till tabletter i form av kosttillskott - probiotikans goda effekter på maghälsan har länge varit omtalad. Men nu diskuteras dess framtida möjligheter att påverka den psykiska hälsan.

Probiotika finns i livsmedel såväl som i kosttillskott.

Probiotika är ett samlingsnamn för de levande bakterier som finns i olika livsmedel som yoghurt och surkål, men även i kosttillskott. Dessa bakterier har i viss mån bevisats vara effektiva för maghälsan sedan tidigare.

BioGaia är ett av de flera företagen som säljer probiotikatillskott. I den senaste kvartalsrapporten för 2021 har bolagets omsättning ökat med 10 procent i jämförelse med förra årets motsvarande period. Detta trots de utmaningarna som företaget haft på grund av pandemin.

2020 var ett tufft år för ert företag, men trots detta har omsättningen ökat under det senaste kvartalet - hur kommer det sig?

– Vi har märkt att folk under pandemin söker sig allt mer till det som kan förebygga sjukdomar, än det som botar dem. Detta har gynnat oss, säger Isabelle Ducellier, VD på företaget.

Thomas Abrahamsson, docent vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper på Linköpings universitet, betonar att probiotikans effekt är stamspecifik. En bakterie har olika stammar (mindre delar av en bakterie) och ibland är det endast en viss stam som har effekt mot ett visst problem, menar han.

– Lactobacillus acidophilus är exempel på en bakterie som finns i många stammar men där endast några stycken har effekt. Marknadsför man då en produkt med en annan stam, då kan man inte hävda att den har effekter, säger Thomas Abrahamsson.

Men man vet att probiotika fungerar.

– Vissa stammar har visats vara effektiva för diarré som kan orsakas av antibiotika, IBS och även kolik hos barn, säger Thomas Abrahamsson.

Isabelle Ducellier berättar att företaget just nu driver en ny studie vid Lunds universitet där man undersöker om probiotika kan ha effekt på personer med depression.

– Det är ett huvudämne som vi vill fokusera på och som vi redan börjat forska på i Sverige, säger hon.

Elisabeth Norin, docent inom mikrobiell ekologi, som tidigare varit med i ett forskningsprojekt för företaget, håller med om att probiotika har haft påvisad effekt, men att det skulle vara svårt att bevisa att en viss bakterie skulle ha en viss effekt på välmåendet, menar hon.

– Magen kommunicerar med hjärnan genom transmittorer i den så kallade ‘gut-brain-axis’. Man kan indirekt visa att det hela tiden finns en förbindelse mellan bakterier och hjärnan, men om du ska bevisa att en enskild bakterie är anledningen till effekt - det är svårt, säger Norin.

Liknande forskning har redan gjorts på djur där man har sett att probiotika gjort hyperaktiva möss lugnare. Men Thomas Abrahamsson menar att det är för tidigt att säga att samma resultat skulle gälla för människor.

– Det är en väldigt speciell miljö i djurstudier - människans liv är mer komplicerat än så. Det är ofta svårt att överföra resultat från en djurstudie till en human studie, säger han.

Relaterade ämnen

Mer från: Läget

2 min

Oron efter dådet i Hjulsta - barnen rädda för att bli offer

Nyheter Det dödliga våldet i förorterna väcker allt mer oro inför framtiden bland barn och unga.

2 min

Stor omvandling pågår av Slakthusområdet

LÄGET LYSSNAR Industriområdet ska bytas ut mot nya bostäder, arbetsplatser, parker och torg.

2 min

Hemlös i Stockholm

Det finns 33000 hemlösa i Sverige och det blir allt fler. Suzanne Henriksson berättar om sina erfarenheter.

1 min

Tre sorters äggröra

Recept Läget lär dig göra fransk, amerikansk och engelsk äggröra.

När David var i tonåren började han sälja droger.

Personligt När David var i tonåren började han sälja droger. Allting började med en simpel tjänst åt en kompis. Flera ...