Med återvinning som sista utväg

Samtidigt som intresset för miljö- och klimatfrågor växer har Zero Waste-rörelsen etablerat sig som motståndare till konsumtionssamhället.

De kämpar för att ta vara på jordens resurser – men också för att minska användandet av plast.

Sverige har det 14:e största ekologiska fotavtrycket i världen, säger WWFs Living Planet Report från 2018.

För varje exotisk frukt finns en plastpåse att lägga den i. Vissa frukter är redan skalade och skivade, tryggt förpackade i var sin liten plastlåda. Det finns fler typer av ost än man kan räkna, alla i varsin plastförpackning. Hamburgerosten är dessutom inplastad skiva för skiva inuti den större förpackningen. Jag tittar ner i min varukorg och upptäcker att allt förutom en läskburk är täckt av plast. Tillochmed pappersförpackningarna är inplastade. Väl hemma öppnar jag varje paket, och slänger all plast jag släpat hem i soporna.

Enligt statistik från Avfall Sverige producerar varje svensk 466 kilo hushållsavfall om året. Men det finns de som jobbar för att vända den trenden. Zero Waste-rörelsen startades 2008 av fransyskan Béa Johnson och sedan dess har hennes filosofi och livsstil spridit sig över världen, även till Sverige. Adeline Riblet är en av de svenskar som är aktiv i rörelsen och är med och driver organisationen Zero Waste Stockholm som startades 2018. De jobbar utifrån tre mål: ge uppmärksamhet åt rörelsen, övertyga om fördelarna och underlätta för folk som vill börja leva ett sop-friare liv.

– Zero Waste fanns i många länder men det saknades en röst i sverige, så då startade vi Zero Waste Stockholm, säger Adeline Riblet.

– Vi vill ge människor verktyg för att förstå varför detta är viktigt, och vi jobbar för att det ska bli lättare att leva såhär. Som att hjälpa affärer att sälja förpackningsfritt, fortsätter Adeline Riblet.

Fem viktiga R

Bea Johnsons idé utgår från en pyramid av fem R: Refuse, Reduce, Reuse, Recycle, Rot. Lite mindre slagkraftigt översatt till svenska som avstå, minska, återanvänd, återvinn, förmultna. Man ska börja med att se över sina behov och minimera vad man tar in i sitt hem, sen handla second-hand eller återanvända sina egna saker. Som sista steg kan man återvinna, eller låta förmultna som kompost. Ordningen är viktig och mycket handlar om förberedelse och att se till så att man inte konsumerar i onödan. Återvinna ska ses som en sista utväg eftersom det också kräver energi och bidrar till ökade utsläpp.

Béa Johnsons fem R har blivit central för Zero Waste-rörelsen.

Kampen mot engångsplasten

Enligt National Geographic har produktionen av plast ökat från 2,3 miljoner ton till 448 miljoner ton sedan 1950-talet. Av dessa återvinns 9 procent, 12 procent förbränns, och 78 procent hamnar i naturen. Den största delen av den plasten är engångsförpackningar.

En av Adeline Riblet och Zero Waste Stockholms ambitioner är att påverka lagstiftning för att minska det ekologiska fotavtrycket. Bland annat arbetar de för att verkställa ett EU-direktiv om förbud mot just engångsplast, som muggar och plastbestick.

Från och med första maj infördes en skatt på plastpåsar i matbutiker, så priset för en vanlig bärkasse har ökat med tre kronor och de mindre fruktpåsarna kostar nu 30 öre styck. Zero Waste Stockholm tycker detta är ett steg i rätt riktning.

– Man måste känna att man betalar någonting extra, det vill vi se på fler saker. Studier visar att människor behöver ett ekonomiskt incitament för att sluta, förklarar Adeline Riblet.

Resurser och medvetenhet

Den nya skatten har rört upp en diskussion. Vissa forskare menar att produktionen av papperskassar tillochmed är sämre för miljön än plastkassar. Men enligt Malin Göransson från Naturvårdsverket kokar diskussionen i slutändan ändå ner till samma sak.

– Man kan jämföra olika material hur mycket som helst, men allt handlar egentligen om att inte slösa med jordens resurser.

Malin Göransson berättar att deras attitydundersökningar visar på en ökad medvetenhet bland svenskarna vad gäller plastanvändning. Hon menar att mycket handlar om beteendemönster.

– Plastdiskussionen fick ju väldigt stort genomslag, och vi människor behöver påminnelser för att ändra vårt beteende, säger hon.

Även om kampen för miljön sker i små etapper så ser Adeline Riblet på Zero Waste Stockholm ljust på det ökade intresset för rörelsen och miljön. Hon tycker att man ska se alla försök till förbättring som positiva bidrag.

– Vår filosofi är att det är bättre att alla gör lite än att någon gör allt perfekt. Man gör det man kan, och alla som vill göra något för miljön måste stödja varandra.

Adeline Riblets tips för att minska sitt avfall:

1. Investera i en återanvändbar vattenflaska

2. Handla second-hand

3. Ha med din egen tygpåse när du handlar

Mer från: Nyheter

Alternativa studentfiranden

STUDENTEN Stockholms studenter hittar egna sätt att fira på

51 sec

Ny skatt på plastpåsar

RADIO Märks redan av i affärerna

2 min

Att jobba med covid-sjuka, och att inte göra det

Läget träffar en läkarstudent

2 min

Paolo Robertos ursäkt är ingen ursäkt

LÄGET LYSSNAR Paolo Roberto skyller sitt sexköp på ett självskadebeteende men det är ingen ursäkt för att vara en torsk

1 min

Tomma tunnelbanor i rusningstrafiken

LÄGET LYSSNAR Stockholmarna undviker kollektivtrafiken efter myndigheternas rekommendationer, men många är besvikna på SL...

49 sec

Partybussar ersätter studentflaken

INRIKES Istället för studentflak åker studenterna partybuss

2 min

Svenska turister är utfrysta i Europa

CORONA Otto Westling, 27 år säger vad han tycker om svenskarnas behandling

1 min

Bästa filmskolan i Sverige 2020

LÄGET LYSSNAR Ölands folkhögskolas dokumentärfilmsutbildning utsedd till bäst filmskola i år.

Mer från: Läget

Solbränd eller inte – så solar du säkert

SOLSKYDD Vilka solskydd kan man egentligen lita på?

1 min

Läget planterar tomater!

LÄGET LYSSNAR Lyssna på när Läget snackar odling

47 sec

Lite hederlig tennis

LÄGET LYSSNAR Trots padeltennisens enorma populäritet finns det fo...

Konståkningens baksidor

KONSTÅKNING "Konståkningen gick från att vara något roligt till att kännas som ett heltidsjobb"

Alternativa studentfiranden

STUDENTEN Stockholms studenter hittar egna sätt att fira på