Coronakrisens positiva klimateffekt - en fantom?

Röken från en fabriksskorsten syns tydligt under en kylig soluppgång 2007.

Ur allt ont kommer något gott, så lyder det populära ordspråket. Frågan är om det går att applicera på coronakrisen och specifikt på dess klimateffekter. Kommer det att leda till ett nytt sätt att tackla klimathotet? Professor Michael Tjernström reder ut ovissheten.

Ett drygt halvår har passerat sedan utbrottet av covid-19. På grund av stillastående industrier har koldioxidutsläppen minskat och luftföroreningar över Kina avtagit avsevärt. Betyder det att miljön går som vinnare ur krisen? Michael Tjernström, klimatforskare och professor i meteorologi vid Stockholms Universitet, menar att så inte riktigt är fallet. Sannolikt rör det sig om en tillfällig förbättring.

– Det beror lite på vad man tittar efter. Luftföroreningar oxideras snabbt i atmosfären, slutar man med kolväten och avgaser får det närmast omedelbar effekt. Ur den aspekten är det positivt, eftersom att folk vanligtvis dör till följd av luftföroreningar.

Samtidigt påpekar Michael Tjernström att klimatet inte är samma sak som luftföroreningar. Koldioxid tar sin tid och sitter kvar väldigt länge i atmosfären. För att få bukt med det finns egentligen bara ett sätt, menar han, och det är att helt enkelt sluta släppa ut koldioxid. Trots att utsläppen har minskat under coronakrisen är det inget som ger en påtaglig effekt.

– Frågan är om vi har förändrat vårt samhälle på ett sätt som gör att vi inte släpper ut koldioxid och svaret är nej. Även om industrier står stilla nu och släpper ut mindre finns det inget som tyder på att den här effekten blir långvarig. Tvärtom är risken att man blir så angelägen över ekonomin och bara öser igång igen. Det finns ingen anledning att förvänta sig en klimatförändring under corona.

Regeringen håller industrier under armarna

Michael Tjernström berättar att man kommer kunna se tillbaka på den här perioden om ett år och titta på effekterna av corona i termer av människoliv och ekonomi. Det går inte att göra så med klimatet, som är en mycket större kris i jämförelse. Det beror på att klimatkrisen är så utdragen i tiden att den inte riktigt upplevs.

– Man kan ju inte undgå att bortse alla miljarder som regeringen ger och alltså håller industrin under armarna. Så fort man pratar om koldioxidutsläppen får man till svar att det inte finns pengar för det, men det finns det ju tydligen. Om man prioriterade klimatet på samma sätt som corona så kunde det ha blivit annorlunda. Men det beror på hur man uppfattar och definierar en kris.

Förändrade villkor i köttindustrin

Det nya coronaviruset kopplades initialt till en djur- och livsmedelsmarknad i den kinesiska staden Wuhan. Enligt Folkhälsomyndigheten tros smittan ursprungligen ha spridits från djur till människa. Men Michael Tjernström har svårt att tro att det skulle leda till någon större förändring i lagstiftningen kring köttindustrin.

– Det är inte första gången det sprids ett virus från en djurmarknad och tittar man närmre på resten av världens länder och deras djurhållning är den också högst tveksam. Vi behöver sopa framför egen dörr i första hand. Det handlar kanske inte om någon virusövergång men vi har mycket att städa upp i alla fall.

Samtidigt menar Tjernström att både köttindustrin och våra flygvanor har målats upp som klimatbovar på ett nästan oförtjänt sätt.

– Det är vår energiproduktion som är den stora boven, där måste lösningen hittas. Flygtransporter står för 3% av allt koldioxidutsläpp och samtidigt slänger vi bort en tredjedel av all mat som produceras. Självklart är inte det heller bra, men det är ändå ett mindre problem i sammanhanget. Vi kan börja med att sluta slänga bort mat och tro att vi inte behöver ändra våra vanor ett dugg.

Coronakrisens (indirekta) positiva effekter

Trots att miljön inte får ta plats på prispallen i coronakrisens slut tror Michael Tjernström att det kan finnas indirekta, positiva effekter. Han berättar att den viktigaste effekten av engagemang är att man börjar ställa krav. Att förändra sitt sätt att leva är en bra början, men det handlar om globala system som måste förändras över tid, genom stora politiska överenskommelser.

– Det hänger ihop med oss, dig och mig. Vi får en tankeställare om vad som är viktigt och vi kanske börjar tänka annorlunda. Det skulle kunna leda till minskat resande och att vi reser kollektivt allt oftare. Men det hänger mer samman med vårt sätt att tänka och agera och inte på grund av klimatet. Jag hoppas på att coronakrisen kommer att omvärdera vad som är viktigt i livet för oss.

Mer från: Vetenskap

Solbränd eller inte – så solar du säkert

SOLSKYDD Vilka solskydd kan man egentligen lita på?

46 sec

Stadsvandring i nytt format

Historikern lotsar dig genom Södermalms arbetarklasshistoria.

2 min

Blodgiveri under coronapandemi?

LÄGET LYSSNAR Häng med Läget på blodgivning

4 min

"Hade vi inte haft restriktioner hade vi kanske redan nu uppnått flockimmunitet"

LÄGET LYSSNAR Är det säkert att man blir immun om man haft viruset?

”Kan man välja bort att äta Black Beauty så gör man det.”

Krönika Hästar räknas som livsmedelsproducerade – så när får vi äta dem?

Därför äter vi inte häst

VETENSKAP Att äta häst har länge varit tabubelagt – men det kan vara bra för miljön

Förändring och framtid för preventivmedlen

PREVENTIVMEDEL Helena Kopp Kallner från Karolinska Institutet berättar om risker, forskning och framtid för preventivmedlen.

Coronakrisens positiva klimateffekt - en fantom?

MILJÖ Professor Michael Tjernström: "Inget som tyder på att det blir långvarigt"

Mer från: Läget

3 min

Läget på utställning

LÄGET LYSSNAR Alice Aycock ställer ut på Djurgården

Nya djurskyddsregler ska minska antalet hemlösa katter

DJURSKYDD Kattägare ansvariga för att inga oplanerade kattungar blir till.

”Att få panik och ge upp kommer inte hjälpa”

Omställningen till digital undervisning var inte hel...

Solbränd eller inte – så solar du säkert

SOLSKYDD Vilka solskydd kan man egentligen lita på?

1 min

Läget planterar tomater!

LÄGET LYSSNAR Lyssna på när Läget snackar odling