”Jag vill ge en röst till nyanlända ungdomar”

För åtta år sedan kom Benjamin Fayzi till Sverige från det krigsdrabbade Afghanistan. På den tiden fick asylsökande snabbt svar om de fick stanna, det dröjde två till tre månader. Nu får flyktingar vänta i över två år på svar om uppehållstillstånd.

– När jag kom var det lättare. Jag fick snabbt svar och det gjorde att jag lättare kunde komma in i samhället och börja i skolan. De som kom 2015 eller senare hade inte samma möjlighet. De väntade fyra år på svar om uppehållstillstånd och det är lång tid i en ungdoms liv, säger Benjamin.

Benjamin var 2017 med och startade organisationen Ung i Sverige. De som hade sökt asyl under 2015 hade då väntat två år utan någon vetskap om framtiden. Organisationen startades för att uppmärksamma deras situationen.

– Det hade pratats mycket om nyanlända ungdomar men vi hade aldrig fått möjligheten att själva utrycka oss. Att säga: här är vi, det här tycker vi och det här är våra behov. Med Ung i Sverige ville vi ge de asylsökande en röst, säger Benjamin.

Idag är Benjamin ordförande för Ung i Sverige. Han har också utökat sitt engagemang till fler organisationer som bland annat Ensamkommandes Förbund och Liv utan gränser. Han har även varit med och startat läxhjälp för nyanlända i Vallentuna, dit han själv hamnade när han först kom till Sverige.

Benjamin uttrycker en oro över hur coronakrisen har påverkat situationen för många asylsökande.

Enligt gymnasielagen som stiftades 2018 ges uppehållstillstånd till asylsökande ungdomar om de fulländar en gymnasieutbildning och sedan inom sex månader får fast anställning.

Coronapandemin har gjort det svårt för många ungdomar att genomföra sina utbildningar och den våg av arbetslöshet som befaras efter den pågående coronakrisen gör att chanserna för att få fast anställning minskar betydligt.

– Innan coronaviruset fanns det ändå hopp. Det var tufft men många gick i skolan och kämpade för att klara kraven. Nu är många oroliga och situationen är osäker, säger Benjamin.

Fler unga borde engagera sig i samhällsfrågor, tycker Benjamin. Han menar att man måste organisera sig för att skapa förändring.

– Det som är unikt i Sverige är att det finns så många organisationer och det bästa sättet att påverka samhället är genom dem. Ensam kan man inte göra så mycket men tillsammans kan man göra en förändring.

Han tar exemplet med Greta Thunbergs engagemang inom miljöfrågan.

– Hon började ensam men sen anslöt sig folk och de blev fler och fler. Nu ser vi hur starka de är och hur mycket de kan förändra.

Vad skulle du vilja förändra med det svenska samhället?

– Vi behöver en bredare dialog. Sverige har blivit väldigt polariserat. Det går inte att diskutera och vara saklig längre. Även om man har olika åsikter och inte kommer överens så behöver vi prata.

Benjamin menar att det finns många fördomar i samhället. Han tror att en ökad dialog och mer kunskap skulle kunna förändra det.

– Många i Sverige tror att alla får stanna. Idag är det mindre än 30 procent. De tror att invandare inte jobbar och bidrar, men det är inte sant. Det allra flest jobbar och betalar tillbaka till samhället. Om invandrare inte kommit hit och inte fortsätter komma så kollapsar Sverige.

Benjamin riktar kritik mot media. Han tycker att de har ett ansvar att vara sakliga och balansera rapporteringen om flyktingar.

– De finns massa positivt att rapportera om. Det finns många som har lyckats bra. Skriv inte bara negativa nyheter för att de säljer bäst.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Personligen vill jag plugga klart. Jag studerar statsvetenskap. När jag gick gymnasiet ville jag bli läkare men efter att jag började engagera mig i samhällsfrågor var det inte lika intressant längre. Nu vill jag arbeta med människor på ett annat sätt för att kunna förändra samhället.

– Med Ung i Sverige vill jag förändra samhällets syn på flyktingar, speciellt unga flyktingar. Det finns så mycket fördomar och rasism.